pnugues/nf_qid · Datasets at Hugging Face

entry_id stringlengths 5 9	definition stringlengths 29 507	QID stringlengths 5 15
E1_20815	Falguière [ - giär ], Jean Alexandre Joseph, fransk bildhuggare och målare, f. 1831, studerade hos Jouffroy och vann 1859 Rom - priset. Bland hans skulpturverk må nämnas en ung Teseus, Segraren vid tuppfäktningen, Corneille ( staty ), Schweiz, mottagande den franska östarmén ( 1875 ) och Lamartine ( bronsstod i Mâcon, aftäckt 1878 ). F. har på de senare åren	Q2140000
E2_36550	Falguière [ - giär ], Jean Alexandre Joseph, fransk bildhuggare och målare, f. 7 sept. 1831 i Toulouse, d. 19 april 1900 i Paris, studerade hos Jouffroy och vann 1859 Rom - priset. Han hade redan 1857 debuterat på Salongen med statyn Theseus som barn och vann stor framgång med Segraren vid tuppfäktningen ( en naken springande yngling, 1864, i brons i Luxembourg -	Q2140000
E3_4585	Falguière [ falgiar ], Jean Alexandre, fransk skulptör och målare ( 1831 — 1900 ). Studerade i Paris och som stipendiat i Rom, hade stor framgång 1864 med statyn » Segraren vid tuppfäktningen » ( en naken springande yngling ) och 1868 med » Martyren Tarcinus » ( liggande gosse ). Bland hans många senare verk ha hans kvinnobilder ( » Eva », » Diana » ) en stram elegans ; han utförde även statyer	Q2140000
E4_26426	Falguière [ falgjär ], Jean Alexandre, fransk skulptör och målare ( 1831 — 1900 ). Han hade stor framgång 1867 med Martyren Tar - cisius ( liggande gosse ). Bland hans många senare verk ha hans kvinnobilder ( Eva, Diana ) en stram elegans ; han utförde även statyer av Pasteur, Gambetta, Balzac, Ofelia ( med Kristina Nilssons drag ) samt porträttbyster, bl	Q2140000
E1_20846	Falkman, Ludvig Berckhan, ämbetsman, född i Malmö d. 22 Maj 1808, blef 1825 student i Lund, tog 1829 landtmäteri - examen och konstituerades s. å. till landtmäteri - auskultant. 1833 blef han tillförordnad förste landtmätare, 1835 kommissionslandtmätare och 1840 förste landtmätare, allt i Malmöhus län. 1843 utnämndes han till rådman i Malmö och 1849 till öfver	Q5724638
E2_36578	Falkman, Ludvig Berckhan, ämbetsman, f. 22 maj 1808 i Malmö, d. 3 jan. 1891 i Stockholm, tillhörde en stor och ansedd släkt ( se C. Falkman, med 110 porträtt ). F. blef 1825 student i Lund, tog 1829 landtmäteriexaimen och konstituerades s. å. till landtmäteriauskultant. 1833 blef han tillförordnad förstelandtmätare, 1835 kommissionslandtmätare	Q5724638
E3_4628	Falkman, Ludvig Berckhan, ämbetsman ( 1808 — 91 ). Tillhörde den stora Malmö - släkten F. ( se C. Falkman, » Malmösläkten F. 1665 — 1900 », 1901 ). Han tog 1829 lantmä - teriexamen, ägnade sig därefter åt lantmäteritjänsten samt var 1849 — 81 chef för Lantmä - teristyrelsen, från 1864 med titeln generaldi - rektör ( förut överdirektör ).	Q5724638
E4_26467	Falkman. 1 ) Ludvig Berckhan F., ämbetsman ( 1808 — 91 ), tillhörde den stora Malmösläk - ten F. ( se C. Falkman, Malmösläkten F. 1665 — 1900, 1901 ). Han tog 1829 lantmäteriexamen och var 1849 — 81 chef för Lantmäteristyrelsen, från 1864 med titeln generaldirektör ( förut överdirektör ). F. var en framstående kännare av den svenska kamerallagfarenheten och	Q5724638
E1_20997	Farini, Carlo Luigi, italiensk statsman och historieskrifvare, f. 1812, var till en början praktiserande läkare i Ravenna, förvisades 1843 såsom delaktig i de politiska oroligheterna inom Kyrkostaten 1841, fick 1846 tillstånd att återvända och blef 1847 understatssekreterare i romerska inrikesministeriet. När det republikanska partiet 1848 kom till makten i Rom, drog F. sig tillbaka till Florens, men ville åter inträda i sitt ämbete, när Rom	Q729032
E2_36828	Farini. 1. Carlo Luigi F., italiensk statsman och historieskrifvare, f. 1812 i Russi i Romagna, d. 1866, var till en början praktiserande läkare i Ravenna, förvisades 1843 såsom delaktig i de politiska oroligheterna inom Kyrkostaten 1841, fick 1846 tillstånd att återvända och blef 1847 understatssekreterare i romerska inrikesministeriet. När det republikanska partiet 1848 kom till makten i Rom, drog F. sig	Q729032
E3_4811	Farini, Luigi Carlo, italiensk statsman och historieskrivare ( 1812 — 65 ). Som läkare i Ravenna deltog F. i den revolutionära rörelsen, landsförvisades 1843 men återvände 1846 till Kyrkostaten och blev ämbetsman under Pius IX : s liberala period. Vid republikens utropande 1848 lämnade han Rom, verkade sedan i Turin som tidningsman och skrev bl. a. » Lo stato Romano dal 1815 al 1850 » ( 4 bd	Q729032
E4_26661	Farini, Luigi Carlo, italiensk statsman och historieskrivare ( 1812 — 66 ). Som läkare i Ravenna deltog F. i den revolutionära rörelsen, landsförvisades 1843 men återvände 1846, blev 1851 medl. av Sardiniens deputeradekammare och var 1851 — 52 dess undervisningsminister, 1859 — 60 diktator i Modena, Parma och Romagna, s. å. Italiens inrikesminister samt 1862 — 63 ministerpresident.	Q729032
E1_21179	Favart [ - var ], Charles Simon, fransk operettförfattare, f. 1710, d. 1792, blef genom sina af äkta franskt behag och glädtighet utmärkta operatexter, hvilka sattes i musik af Duni, Monsigny m. fl., i väsentlig mån skapare af den franska opéra comique. Åtskilliga af dessa texter, som äro än landtliga idyller, än lustiga farser och parodier, äro gifna	Q981902
E2_37115	Favart [ - var ]. 1. Charles Simon F., fransk operettförfattare, f. 1710 i Paris, d. där 1792, blef genom sina af äkta franskt behag och glädtighet utmärkta operatexter, hvilka sattes i musik af Duni, Monsigny m. fl., i väsentlig mån skapare af den franska opéra comique. Åtskilliga af dessa sångspelstexter, som äro än landtliga idyller, än lustiga fars	Q981902
E3_5012	Favart [ vär ], Charles Simon, fransk teaterförfattare ( 1710 — 92 ). Väckte från 1734 samtidens beundran med sina förtjusande, glada och eleganta sångspel av omväxlande idyllisk, farsartad och parodisk hållning. De voro den franska operettens föregångare ; flera ha givits även i Sverige. F : s verk ha utgått i flera uppl., bl. a. » Thé - ätre de F. » ( 10 bd, 1763 — 72	Q981902
E4_26857	Favart [ - vär ], i ) Charles Simon F., fransk teaterförfattare ( 1710 — 92 ). Han väckte från 1734 samtidens beundran med sina glada och eleganta sångspel av omväxlande idyllisk, farsartad och parodisk hållning. De voro den franska operettens föregångare ; flera ha givits även i Sverige.	Q981902
E1_21181	Fawcett [ fåset ], Henry, engelsk nationalekonom, f. 1833, förvärfvade 1856 doktorsgrad vid universitetet i Cambridge. 1858 drabbades han af den olyckan att förlora synen på båda ögonen, men fortsatte likväl med beundransvärd energi sina studier och offentliggjorde en mängd värderika afhandlingar i nationalekonomi och statskunskap. Han utnämndes 1863 till professor i politisk ekonomi vid universitetet i Cambridge och blef 1865 medlem af underhuset. F : s rika begåfning, själ	Q334057
E2_37116	Fawcett [ fåset ], Henry, engelsk nationalekonom och politiker, f. 26 aug. 1833 i Salisbury, d. 6 nov. 1884 i Cambridge, blef efter slutade universitetsstudier vid Trinity hall i Cambridge. 1858 drabbades han af den olyckan att, genom ett vådaskott på en jakt, förlora synen på båda ögonen, men fortsatte likväl med beundransvärd energi sitt studielif och sina förberedelser för inträde på den politiska banan. 1863 blef	Q334057
E3_5014	Fawcett [ fåsit ], Henry, engelsk politiker, nationalekonom ( 1833 — 84 ). Blev fellow ( lärare ) vid Trinity hall i Cambridge, förlorade 1858 genom ett vådaskott synen på båda ögonen men fortsatte energiskt sina studier och erhöll 1863 en nyinrättad professur i nationalekonomi vid univ. i Cambridge. Från 1863 var F. led. av underhuset, där han som avancerad radikal intog en av den liberala partiledningen rätt oberoende ställning. Han påyrkade bl.	Q334057
E4_26858	Fawcett [ fåsit ]. i ) Henry F., engelsk politiker, nationalekonom ( 1833 — 84 ). Han blev 1863 prof, i nationalekonomi vid univ. i Cambridge. Från 1865 var F. led. av underhuset, där han som avancerad radikal intog en av den liberala partiledningen rätt oberoende ställning. Han påyrkade bl. a. rösträttens utsträckning till kvinnorna, kämpade för Indiens rättigheter samt bidrog genom sin kritik av Gladstones undervisningslag för Irland ej ovä	Q334057
E1_21319	Fellenberg, Philipp Emanuel von, schweizisk filantrop, född 1771 i Bern, studerade juridik och egnade sig i slutet af 1700 - talet någon tid åt diplomati. 1799 köpte han landtgodset Hofwyl, i närheten af Bern, och började der en verksamhet, som snart ådrog sig hela Europas uppmärksamhet. Redan i sin ungdom hade han, hufvudsakligen genom sin moders inflytande, börjat intressera sig för förbättrandet af de arbetande klassernas ställning	Q116116
E2_37320	Fellenberg, Philipp Emanuel von, schweizisk filantrop, f. 1771 i Bern, d. 1844 på Hofwyl, var schweiziskt sändebud i Paris, men drog sig 1799 tillbaka och köpte landtgodset Hofwyl, nära Bern, samt började där en verksamhet, som snart ådrog sig hela Europas uppmärksamhet, öfvertygad om att uppfostran vore enda medlet till folkens andliga och sedliga pånyttfödelse, sökte han genom uppfostran förbättra de arbetande klassernas ställning	Q116116
E3_5129	Fellenberg, Philipp Emanuel von, schweizisk pedagog ( 1771 — 1844 ). F. köpte 1799 godset Hofwyl, nära Bern, och började där, påverkad av Pestalozzi, en verksamhet, som avsåg att lyfta folket genom förbättrad undervisning samt uppfostran till arbete, vari han särskilt såg ett medel att utbilda karaktären i god riktning. Han inrättade på sin egendom en skola för fattiga, vanartade barn ( 1804 ), vilka han ville utbilda till goda samhällsmedlemmar	Q116116
E4_26986	Fellenberg [ - bärk ], Philipp Emanuel von, schweizisk pedagog ( 1771 — 1844 ). F. köpte 1799 godset Hofwyl, nära Bern, och började där, påverkad av Pestalozzi, en verksamhet, som avsåg att lyfta folket genom förbättrad undervisning samt uppfostran till arbete. Han inrättade på sin egendom en skola för fattiga, vanartade barn ( 1804 ), vilka han ville utbilda till goda samhällsmedlemmar genom jordbruks - och hantverksarbete samt jämsides därmed	Q116116
E1_21423	Feret [ fere ], Jean Baptiste, fransk blomstermålare, född omkr. 1670, blef 1709 medlem af Académie royale de peinture et de sculpturo i Paris och kom i början af 1730 - talet till Stockholm. Berch, som betecknar honom såsom en ej mindre snäll än vurmaktig blomstermålareblef strax brukad att måla några taflor för kongl. slottet, som göra hans namn mycken	Q5728169
E2_37509	Feret [ frä ], Jean Baptiste, fransk blomstermålare, f. omkr. 1670, d. 1739 i Paris, blef 1709 medlem af Académie royale de peinture et de sculpture i Paris och kom i början af 1730 - talet till Stockholm. Berch, som betecknar honom såsom en ej mindre snäll än vurmaktig blomstermålareblef strax brukad att måla några taflor för kongl	Q5728169
E3_5243	Feret [ ferä ] Jean Baptist e, fransk blomstermålare ( omkr. 1670 — 1739 ), oftast kallad Baptist e. Var led. av Académie royale de peinture etc. och vistades ett par år på 1730 - talet i Stockholm, där han fick i uppdrag att måla blomsterstycken i Kungl. slottet. Representerad i flera svenska samlingar. G - g N.	Q5728169
E4_27100	Feret [ forä ], Jean Baptist e, fransk blomstermålare ( omkr. 1665 — 1739 ). Han vistades ett par år på 1730 - talet i Stockholm, där han fick i uppdrag att måla blomsterstycken i Kungl. slottet.	Q5728169
E1_21429	Fergusson, James, engelsk arkeolog och skriftställare, född i Skotland 1808, egnade sig först åt handelsyrket och vistades någon tid uti Indien såsom affärsman. Der började han emellertid snart företaga resor för att studera den äldre byggnadskonsten. Den första frukten af dessa studier var hans Illustrations of the rock - cut temples of India ( 1845 ). Derefter har följt en mängd, likaledes af honom sjelf illustrerade arbeten, bland hvil	Q1225014
E2_37519	Fergusson [ ], James, skotsk arkeolog och skriftställare, f. 1808, d. 1886 i London, egnade sig först åt handelsyrket och vistades någon tid såsom affärsman uti Indien, där han under vidsträckta resor gjorde sig förtrogen med äldre indisk byggnadskonst. Den första frukten af dessa studier var hans Illustrations of the rock - cut temples of India ( 1845 ; omarb. uppl. 1864 ). Därefter följde en mängd, likaledes af	Q1225014
E3_5247	Fergusson [ fägøson ], James, skotsk arkeolog, författare ( 1808 — 86 ). Var en tid affärsman i Indien och blev där under vidsträckta resor förtrogen med äldre indisk byggnadskonst. Därom utgav han bl. a. » Illustrations of the rock - cut temples of India » ( 1845 ; omarb. uppl. 1864 ). F. skrev även » Illustrated handbook of architecture » (	Q1225014
E4_27105	Fergusson [ fägasn ], James, skotsk arkeolog, författare ( 1808 — 86 ). Han blev under vidsträckta resor i Indien förtrogen med äldre indisk byggnadskonst. Därom utgav han bl. a. Illustrations of the rock - cut temples of India ( 1845 ; omarb. uppl. 1864 ). F. skrev även 11 - lustrated handbook of architecture ( 2 bd,	Q1225014
E1_21430	Fergusson, Sir William, engelsk kirurg, f. 1808, gjorde sina medicinska studier vid universitetet i Edinburgh, der han under Knox ledning förvärfvade sig grundliga insigter i anatomien. Sedan han några år verkat som kirurg i nämnda stad, flyttade han 1840 till London, der han som professor vid Kings college och hofkirurg förvärfvade sig stort anseende och äfven baronetstiteln, 1865. Utom en mängd tidskriftsartiklar om lit	Q1464929
E2_37520	Fergusson [ ], sir William, engelsk kirurg, f. 1808, d. 1877, gjorde sina medicinska studier vid universitetet i Edinburgh, där han under Knox ledning förvärfvade sig grundliga insikter i anatomien. Sedan han några år verkat som kirurg i nämnda stad, flyttade han 1840 till London, där han som professor vid King s college och hofkirurg förvärfvade sig stort anseende och äfven baronettiteln ( 1866 )	Q1464929
E3_5249	Fergusson [ fögoson ], sir William, engelsk kirurg ( 1808 — 77 ) ; utbildad i Edinburgh, sedermera prof, vid King s college i London och hovkirurg. F. var en banbrytare för den » konservativa » kirurgien, vilken i det längsta söker undvika amputationer.	Q1464929
E4_27107	Fergusson [ fägasn ], Sir William, engelsk kirurg ( 1808 — 77 ) ; utbildad i Edinburgh, sedermera prof, vid King s College i London och hovkirurg. F. var en banbrytare för den konservativa kirurgien, vilken i det längsta söker undvika amputationer.	Q1464929
E1_21441	Fermat [ ferma ], Pierre de, fransk matematiker, född i närheten af Montauban 1601, blef, efter idkade juridiska studier, 1631 parlamentsråd i Toulouse och dog derstädes 1665. Han egnade alla sina lediga stunder åt matematiken, en vetenskap, för hvilken han ända från barndomen haft särskild håg och fallenhet. F. hade samtidigt med Cartesius kommit på den tanken att representera kroklinier genom eqvationer	Q75655
E2_37540	Fermat [ färma ], Pierre de, fransk matematiker, f. 1601 i närheten af Montauban, d. 1665 i Toulouse, där han hade blifvit parlamentsråd 1631. Han egnade alla sina lediga stunder åt matematiken, en vetenskap, för hvilken han ända från barndomen haft särskild håg och fallenhet. F. hade samtidigt med Cartesius kommit på den tanken att representera kroklinjer genom ekvationer, en tanke, hvaru	Q75655
E3_5263	Fermat [ färma ], Pierre de, en av Frankrikes största matematiker ( 1601 — 65 ). F. var jurist och från 1631 parlamentsråd i Toulouse. F : s särskilda intresse inriktades vid läsning av Bachets » Diophantus » på talteorien, och de glänsande upptäckter, som han gjorde på detta område, finnas mestadels nedkastade som randanteckningar i marginalen på denna bok. Sålunda återfinner man där den berömda Ferm	Q75655
E4_27117	Fermat [ färma1, Pierre de, en av Frankrikes största matematiker ( 1601 — 65 ). F. var jurist och från 1631 parlamentsråd i Toulouse. F : s särskilda intresse inriktades vid läsning av Bachets Diophantus på talteorien, och de glänsande upptäckter, som han gjorde på detta område, finnas mestadels nedkastade som randanteckningar i marginalen på denna bok. Sålunda återfinner man där den berömda Fe	Q75655
E1_21445	Fermor, Vilhelm, grefve, rysk general, föddes 1704 i Pleskov, gick vid 16 års ålder i rysk tjenst, befordrades hastigt under kriget med Turkiet 1736, fick 1758 befälet öfver den mot Fredrik II stridande ryska armén, blef slagen vid Zorndorf s. å. och afträdde då befälet, men qvarblef vid armén. F. dog 1771 såsom ståthållare i Smolensk. C. O. N.	Q180806
E2_37550	Fermor, Vilim, grefve, rysk general, tillhörande en ursprungligen engelsk släkt, f. 1704 ( 1702? ) i Pleskov, d. 1771, gick vid 16 års ålder i rysk tjänst, befordrades hastigt under kriget med Turkiet 1736, fick 1758 befälet öfver den mot Fredrik II stridande ryska armén, blef slagen vid Zorndorf 25 aug. s. å. och afträdde då befälet, men kvarblef vid armén. 1762 -	Q180806
E3_5267	Fermor, V i 1 i m, greve, rysk general ( 1702 el. 1704 — 71 ). Deltog i krigen mot Turkiet ( 1736 — 39 ) och Sverige ( 1741 — 43 ). Under sjuåriga kriget blev F. 1758 ryssarnas överbefälhavare, vann smärre framgångar men led 25 aug. s. å. mot Fredrik II nederlaget vid Zorn - dorf och avgick kort därefter.	Q180806
E4_27121	Fermor, Wilhelm, greve, rysk general ( 1704 — 71 ). Deltog i krigen mot Turkiet ( 1736 — 39 ) och Sverige ( 1741 — 43 ). Under sjuåriga kriget blev F. 1758 ryssarnas överbefälhavare, vann smärre framgångar men led 25 aug. s. å. mot Fredrik II nederlaget vid Zorndorf och avgick kort därefter.	Q180806
E1_21515	Ferstel, Heinrich von, österrikisk arkitekt, föddes d. 7 Juli 1828 i Wien, på hvars konstakademi han gjorde sina grundläggande studier och vid hvars polytekniska institut han 1866 utnämndes till professor i arkitektur. Hans första arbeten bestodo i slottsrestaurationer för den böhmiska storadelns räkning, i början af 1850 - talet. 1855 vann F., som då befann sig på studieresa uti Italien, priset i den täflan, hvilken	Q78792
E2_37667	Ferstel, Heinrich von, friherre, österrikisk arkitekt, f. 7 juli 1828 i Wien, d. där 14 juli 1883, gjorde sina grundläggande studier vid Wiens konstakademi och utnämndes till professor i arkitektur vid dess polytekniska institut 1866. F. blef baroniserad 1879. Hans första arbeten bestodo i slottsrestaureringar för bömiska storadelns räkning, i början af 1850 - talet. 1855 vann F. ; som då befann sig på studieresa uti	Q78792
E3_5333	Ferstel, Heinrich von, frih., österrikisk arkitekt ( 1828 — 83 ). Var en av de främsta representanterna för den vid årh : s mitt uppblomstrande Wienarkitekturen. Han uppförde där Votivkyrkan i formsäker, rik och elegant Rhengotik ( 1856 — 79 ), museet för konst och industri ( fullb. 1871 ) med dess berömda arkadgård, universitetet ( 1873 ffj, ett jättekomplex i rik högre	Q78792
E4_27184	Ferstel, Heinrich, von, frih., österrikisk arkitekt ( 1828 — 83 ). Han uppförde på 1850 - talet Votivkyrkan i Wien i formsäker, rik och elegant Rhengotik, muséet för konst och industri ( fullb. 1871 ) med dess berömda arkadgård, universitetet ( 1873 ff - ), ett jättekomplex i rik högrenässans.	Q78792
E1_21623	Fick, Adolf, tysk fysiolog, född i Kassel 1829, sedan 1868 professor i fysiologi i Würzburg, har bl. a. utgifvit Die medicinische physik ( 1857 ; 2 : dra uppl. 1866 ), Kompendium der physiologie des menschen mit entschluss der entwickelungsgeschichte ( 1860 ; 2 : dra uppl. 1874 ) och Lehrbuch der anat	Q76691
E2_37814	Fick, Adolf, tysk fysiolog, f. 3 sept. 1829 i Kassel, d. 21 aug. 1901 i Würzburg, blef 1851 med. doktor i Marburg, kallades 1856 till professor i fysiologi i Zürich samt var 1868 - 99 professor i Würzburg. F. var en af 1800 - talets originellaste och mest framstående fysiologer. Utgången ur Ludwigs skola, egnade han sig med stor förkärlek och af	Q76691
E3_5412	Fick, Adolf, tysk fysiolog ( 1829 — 1901 ). Var prof, i fysiologi 1856 — 68 i Zürich och 1868 — 99 i Würzburg. F. var en av 1800 - talets mest framstående fysiologer. Utgången ur Ludwigs skola, studerade han musklernas mekaniska arbete, den i dem försiggående värmebildningen samt blodomloppets och sinnesorganens fysiologi. Skrifter : » Die medi - cinische Physik	Q76691
E4_27273	Fick, Adolf, tysk fysiolog ( 1829 — 1901 ). Han var prof, i fysiologi 1856 — 67 i Zürich och 1868 — 99 i Würzburg. F. var en av 1800 - talets mest framstående fysiologer. Utgången ur Ludwigs skola, studerade han musklernas mekaniska arbete, den i dem försiggående värmebildningen samt blodomloppets och sinnesorganens fysiologi. F : s Gesammelte Schriften, 4	Q76691
E1_21624	Fick, August, tysk språkforskare, f. 1833, blef 1861 gymnasiilärare i Göttingen och utnämndes 1876 till e. o. professor i jämförande språkforskning vid universitetet i samma stad. Utom en mängd smärre uppsatser har han skrifvit : Die griechischen personennamen ( 1874 ), Die ehemalige spracheinheit der indogermanen Europas ( 1875 ), Wörterbuch der indogermanischen grundsprach	Q72713
E2_37815	Fick, August, tysk språkforskare, f. 1833, var 1887 - 91 ord. professor i jämförande språkforskning vid universitetet i Breslau. Han har skrifvit bl. a. Die griechischen personennamen ( 1874 ; 2 : a uppl. 1894 ), Die ehemalige spracheinheit der indogermanen Europas ( 1875 ), Wörterbuch der indogermanischen grundsprache ( 1868 ), ny uppl	Q72713
E3_5413	Fick, August, tysk språkforskare ( 1833 — 1916 ), prof, i jämförande språkvetenskap i Göttingen 1876 — 87, i Breslau 1887 — 91 ; avgick på grund av sjukdom. F. var en av de utmärktaste etymologer, som funnits, och inlade även på andra områden stora förtjänster, ehuru hans försök att bevisa, att de homeriska dikterna urspr. vore avfattade på eolisk dialekt, torde få anses misslyckat.	Q72713
E4_27274	Fick, August, tysk språkforskare ( 1833 — 1916 ), prof, i jämförande språkvetenskap i Göttingen 1876 — 87, i Breslau 1887 — 91. F. var en framstående etymolog och inlade även på andra områden stora förtjänster, ehuru hans försök att bevisa, att de homeriska dikterna urspr. vore avfattade på eolisk dialekt, torde få anses misslyckat. Hans mest berömda arbete är Vergleichendes Wört	Q72713
E1_21627	Ficker, Julius, tysk rättshistoriker, f. 1826, blef 1852 kallad till professor i historia vid universitetet i Innsbruck och erhöll 1863 en professur i juridiska fakulteten derstädes. Hans mest betydande arbete är Forschunyen zur reichs - und rechtsgeschichte Italiens ( 186874 ). Dessutom har han skrifvit Vom reichsfürstenstand ( 1861 ), Das deutsche kaiserreich in seinen univers	Q84991
E2_37819	Ficker, Julius, tysk rättshistoriker, f. 1826 i Paderborn, d. 1902 i Innsbruck, blef 1852 kallad till professor i historia vid universitetet i Innsbruck och var 1863 - 79 professor i juridiska fakulteten därstädes. Han skref bl. a. Vom reichsfurstenstande ( 2 bd, 1860 - 61 ), Forschungen zur reichs - und rechtsgeschichte Italiens ( 4 bd,	Q84991
E3_5414	Ficker, Julius, tysk rättshistoriker ( 1826 —	Q84991
E4_27275	Ficker, Johan Kaspar Julius Wilhelm, österrikisk rättshistoriker ( 1826 — 1902 ). Han blev 1852 prof, i historia vid univ. i Innsbruck och var 1863 — 79 prof, i jur. fakulteten där. Han skrev bl. a. Forschungen zur Reichs - und Rechtsgeschichte Italiens ( 4 bd, 1868 — 74 ). Hans viktigaste arbete är Beiträge zur Ur - kundenlehre (	Q84991
E1_21654	Fieandt, Otto Henrik von, finsk militär, född i Kristina socken i Finland d. 26 Sept. 1762, är känd såsom en bland de af Runeberg besjungna hjeltarna i 18081809 års krig. Redan såsom barn blef han antagen i krigstjenst, deltog i kriget 17881790 och blef 1796 major vid Rautalampi bataljon samt 1808 öfverstelöjtnant i armén. Under sistnämnda års	Q3362497
E2_37858	Fieandt [ fiant ], Otto Henrik von, finsk militär, f. 1762 i Kristina socken i Finland, d. 1823 på Kananoja gård i Viborgs socken, är känd såsom en bland de af Runeberg besjungne hjältarna i 1808 - 09 års krig. Redan såsom barn inskrefs han i arméns rullor och erhöll 1778 fänriksfullmakt. Han var vid början af kriget 1788 - 90 stabsadjutant hos generallöjt	Q3362497
E3_5428	Fieandt [ fiant ], Otto Henrik von, finländsk krigare ( 1762 — 1823 ). Spelade som ung löjtnant en framträdande roll bland An - jalamännen men befordrades likväl 1789 till kapten. Han dömdes 1790 till döden men benådades. 1796 blev han major och 1808 överstelöjtnant i armén. I 1808 — 09 års krig lade han i dagen sina av Runeberg besjungna egenskaper, tapperhet och en barsk folklighet, men knappast någon större	Q3362497
E4_27292	Fieandt [ fiant ], Otto Henrik von, finländsk krigare ( 1762 — 1823 ). Han spelade som ung löjtnant en framträdande roll bland An - jalamännen men befordrades likväl 1789 till kapten. Han dömdes 1790 till döden men benådades. 1796 blev han major och 1808 överstelöjtnant i armén. I 1808 — 09 års krig lade han	Q3362497
E1_21773	Filippa, drottning i Sverige, Danmark och Norge, dotter af konung Henrik IV i England, föddes troligen 1393. Underhandlingar om ett giftermål mellan henne och unionskonungen Erik XIII voro antagligen inledda redan före 1402, men först mot slutet af 1405 blef saken fullt afgjord. F : s öfverresa från England egde rum under sommaren 1406, och bröllopet firades i Lund d. 26 Okt. s. å. Genom sina personliga dygder och sina förtj	Q235447
E2_38018	Filippa, drottning i Sverige, Danmark och Norge, dotter af konung Henrik IV i England, föddes troligen 1393. Underhandlingar om ett giftermål mellan henne och unionskonungen Erik XIII fördes flera år, och först mot slutet af 1405 blef saken fullt afgjord. F : s öfverresa från England egde rum under sommaren 1406, och bröllopet firades i Lund 26 okt. s. å. Genom sina personliga dygder och sina förtjänster om nordens riken har F	Q235447
E3_5529	Filippa, drottning i Sverige, Danmark och Norge ( 1394 — 1430 ), dotter till konung Henrik IV i England. Efter fleråriga underhandlingar om giftermål mellan henne och unionskungen Erik ( av Pommern ) firades deras bröllop i Lund 1406. Ej minst genom sina personliga dygder vann F. ett älskat och aktat namn. Det inflytande Erik lämnade henne på sina rikens styrelse var, åtm. vissa tider, ansenligt. Under hans bortovaro från	Q235447
E4_27387	Filippa, drottning i Sverige, Danmark och Norge ( 1393 — 1430 ), dotter till konung Henrik IV i England. Hon äktade 1406 Erik av Pommern. Genom sin personlighet vann hon vidsträckt popularitet. Det inflytande Erik lämnade henne på sina rikens styrelse var, åtm. vissa tider, ansenligt. Under hans bortovaro från sina riken 1423 — 1425 skötte F. med kraft och klokhet regeringen. 1428, då hansestädernas	Q235447
E1_21787	Filippus, en af Jesu tolf apostlar, namnes än tillsamman med Bartolomeus och än med Tomas. I de synoptiska evangelierna omtalas han ej vidare. I Johannesevangeliet deremot uppträder han vid flere tillfällen talande och handlande. Betsaida i Galiléen nämnes såsom hans födelseort. Enligt den gamla kristna traditionen predikade han evangelium i Frygien och dog vid hög ålder i Hierapolis, men enligt nyare	Q43675
E2_38040	Filippus, en af Jesu tolf apostlar, nämnes i de synoptiska evangeliernas apostelförteckningar jämte Bartolomeus, men omtalas i dem ej vidare. I Johannesevangeliet däremot uppträder han vid flera tillfällen talande och handlande. Betsaida i Galiléen nämnes där såsom hans födelseort ( Joh. 1 : 44 ). Enligt den gamla kristna traditionen predikade han evangelium i Frygien och dog vid hög ålder i Hiera	Q43675
E3_5555	Filippus, en av de tolv apostlarna. Namnet förekommer i de synoptiska evangeliernas apostelförteckningar, men i övrigt ha dessa evangelier ingen uppgift om honom. Däremot omtalar Johannesevangeliet honom ( 1 : 43 ff., 6 : 5 ff., 12 : 21 ff., 14 : 8 ff. ), bl. a. som bördig från Betsaida. E. A.	Q43675
E4_27399	Filippus, en av de tolv apostlarna. Namnet förekommer i de synoptiska evangeliernas apostelförteckningar, men i övrigt ha dessa evangelier ingen uppgift om honom. Däremot omtalar Johannesevangeliet honom ( 1 : 43 ff., 6 : 5 ff., 12 : 21 ff., 14 : 8 ff. ), bl. a. som bördig från Betsaida.	Q43675
E1_21854	Fineman, Karl Olof, pedagog, läroboksförfattare, född d. 15 Maj 1793 i Elgå socken i Värmland, blef student i Upsala 1813 samt filos. magister och prest 1818. Efter ett par års presterlig tjenstgöring i Stockholm mottog han 1821 kallelse till lärarebefattningen vid denna stads allmänna barnskola, der han d. 1 Okt. s. å. öppnade undervisningen efter vexelmetoden. Denna befattning innehade han till 1859. 182	Q5857749
E2_38163	Fineman, Karl Olof, pedagog, läroboksförfattare, f. 15 maj 1793 i Älgå socken i Värmland, d. 29 juli 1863 i Stockholm, blef student i Uppsala 1813 samt filos. magister och präst 1818. Efter ett par års prästerlig tjänstgöring i Stockholm mottog han 1821 kallelse till lärarbefattningen vid denna stads allmänna barnskola, där han 1 okt. s. å. öppnade undervisningen efter växelmetoden. Denna befattning innehade han till 1859.	Q5857749
E3_5631	Fineman, Carl Olof, pedagog, läroboksförfattare ( 1793 — 1863 ). Fil. mag. i Uppsala 1818, ledde 1821 — 59 undervisningen efter växelmetoden i Stockholms allmänna barnskola. Hans läroböcker, i flera ämnen de första, som utgåvos för folkskolan, behandla räkning, elementär geometri, svensk rättstavning, innanläsning och språklära.	Q5857749
E4_27487	Fineman, Carl Olof, pedagog, läroboksförfattare (. 1792 — 1863 ). Han ledde 1821 — 59 undervisningen efter växelmetoden i Stockholms allmänna barnskola. Hans läroböcker, i flera ämnen de första, som utgåvos för folkskolan, behandla räkning, elementär geometri, svensk rättstavning, innanläsning och språklära.	Q5857749
E1_21907	Finlay l. Finlaij [ - lä ], Robert, köpman, tillhörde en gammal skotsk adlig slägt och föddes d. 5 Nov. 1719 i Dublin, der fadern var bankir. 1744 slog han sig ned i Stockholm, gifte sig 1751 med den ryktbare köpmannen Plomgrens dotter och ingick med sin svåger J. Jennings ett bolag ( Finlay et Jennings ), som på sin tid var det mest betydande köpmanshus i Sverige	Q5730939
E2_38233	Finlay 1. Finiaij [ finlei ], Robert, köpman, tillhörde en gammal skotsk adlig släkt och föddes 5 nov. 1719 i Dublin, där fadern var bankir. 1744 slog han sig ned i Stockholm, gifte sig med den ryktbare köpmannen Plomgrens dotter och ingick med sin svåger J. Jennings ett bolag ( Finlay et Jennings ), som på sin tid var det mest betydande köpmanshuset i Sverige. 1755 ble	Q5730939
E3_5791	Finlay [ finlei ], Robert, köpman av skotsk härkomst ( 1719 — 85 ). Inflyttade 1744 till Stockholm, blev g. m. en dotter till den ryktbare köpmannen Plumper och bildade med sin svåger J. Jennings ett bolag ( F. et J en - ni n g s ), som för en tid blev det mest betydande köpmanshuset i Sverige. F. naturalise - rades 1755 som svensk adelsman och	Q5730939
E4_27594	Finlay [ finléi ], Robert, köpman av skotsk härkomst ( 1719 — 85 ). Han inflyttade 1744 till Stockholm, blev g. m. en dotter till kommerserådet T. Plomgren och bildade med sin svåger J. Jennings ett bolag ( F. et Jennings ), som för en tid blev det mest betydande köpmanshu - set i Sverige. F. naturaliserades 1755 som svensk adelsman och fick 1762 titeln kommer	Q5730939
E1_21908	Finlay [ - lä ], George, engelsk historieskrifvare och filhellen, född d. 21 Dec. 1799 af skotska föräldrar i Faversham, begaf sig efter några års studier vid Glasgows och Göttingens universitet 1823 till Grekland för att såsom frivillig deltaga i detta lands frihetskamp. Redan 1825 lemnade han dock Grekland och aflade juridisk examen vid Edinburghs universitet, men återvände s. å. till striden i hellenernas land, der	Q1239075
E2_38234	Finlay \| ~ finlei ], George, engelsk historieskrifvare och filhellen, f. 21 dec. 1799 af skotska föräldrar i Faversham, d. 26 jan. 1875, begaf sig efter några års juridiska studier vid Glasgows och Göttingens universitet till Grekland för att bilda sig ett eget omdöme om landets tillstånd och krigsutsikterna. Under sin vistelse i Grekland sammanträffade han med Byron, men lämnade, trött på de inbördes tvisterna bland	Q1239075
E3_5790	Finlay [ finlei ], George, skotsk historieskrivare och filhellen ( 1799 — 1875 ). Redan som student i Glasgow blev F. intresserad för Greklands frihetskamp, for 1823 till Grekland, där han sammanträffade med Byron, avlade 1825 juridisk examen i Edinburgh men återvände s. å. till Grekland och vistades sedan mest där. F. var en framstående kännare av Greklands historia och dåtida förhållanden ; hans ofta kritiska korrespondenser till Times blevo ej	Q1239075
E4_27593	Finlay [ finléi ], George, skotsk historieskrivare och filhellen ( 1799 — 1875 ). Han for 1823 till Grekland och vistades där sedan, som fil - hellenismens trogne förkämpe, ända till sin död. F : s många verk om Greklands historia samlades efter hans död till History of Greece from its conquest by the romans to the present time ( 7 bd, 1877 ).	Q1239075
E1_21914	Finnberg, Gustaf Vilhelm, målare, f. i Pargas socken i Finland 1784, var först målaregesäll i Åbo, men fick sedan tillfälle att resa öfver till Stockholm, vid hvars konstakademi han någon tid studerade. Återkommen 1817 till hemlandet, uppehöll han sig i Åbo, sökande der en torftig utkomst genom målning af altartaflor och porträtt. Vid stadens brand d. 5 Sept. 1827 förde F. sina taflor från gård	Q5731022
E2_38245	Finnberg, Gustaf Vilhelm, målare, f. 1784 i Pargas socken i Finland, d. 1833 i Stockholm, var målargesäll i Åbo, men studerade någon tid vid konstakademien. Återkommen 1817, uppehöll han sig i Åbo, sökande där en torftig utkomst genom målning af altartaflor och porträtt. Vid stadens brand 5 sept. 1827 förde F. sina taflor från gård till gård, men måste slutligen öfverlämna dem	Q5731022
E3_5797	Finnberg, Gustaf Wilhelm, finländsk målare ( 1784 — 1833 ). Blev 1805 gesäll i Åbo stads målarskrå och sändes, trol. 1810, av en mecenat till Konstakademien i Stockholm, vars kungl. medalj han 1811 erhöll. F. återkom 1817 till hemlandet och utförde där porträtt och kyrkliga målningar. Åbo stads biand 1827, då hans porträttmålningar förstördes, nödgade honom att s. å, överflytta till Stockholm,	Q5731022
E4_27600	Finnberg, Gustaf Wilhelm, finländsk målare ( 1784 — 1833 ). Efter studier vid Konstakademien i Stockholm, vars kungl. medalj han 1811 erhöll, återkom han 1817 till hemlandet och utförde där porträtt och kyrkliga målningar. Abo stads brand 1827, då hans porträttmålningar förstördes, nödgade honom att s. å. överflytta till Stockholm, där han dog i stort elände. F : s bevarade porträtt visa honom som en förvånansvärt mogen och koloristiskt begåvad	Q5731022
E1_22013	Fisher [ fischör ], John, engelsk prest, f. omkr. 1460, blef 1504 biskop i Rochester och innehade sedan jämväl åtskilliga andra maktpåliggande befattningar. Han stod länge i stor ynnest hos Henrik VIII, hvilken han var behjelplig i striden mot protestantismen och vid författandet af boken men 1535 blef han fängslad, misshandlad och afrättad, derför att han vägrade förklara nämnde konungs äktenskap med Katarina	Q317149
E2_38440	Fisher [ fiJe ], John, engelsk präst, f. omkr. 1460, blef 1504 biskop i Rochester och innehade sedan jämväl åtskilliga andra maktpåliggande befattningar. Han stod länge i stor ynnest hos Henrik VIII, hvilken han var behjälplig i striden mot protestantismen och vid författandet af boken men 1535 blef han fängslad, misshandlad och af rättad, därför att han vägrade att foga sig i konungens kyrkliga politik	Q317149
E3_5906	Fisher [ fFJo ], John, engelsk präst ( 1459 — 1535 ), sedan 1504 biskop av Rochester. Han bekämpade tills, m. Henrik VIII Luther och protestantismen ( » Defensio assertionum regis Angliæ » m. m. ) men uppväckte mot sig konungens bittra hat genom sitt motstånd mot dennes skilsmässoplaner. Då F. av påven Paul III utnämnts till kardinal, stegrades konungens	Q317149
E4_27719	Fisher [ fK / a ], John, engelsk präst ( omkr. 1459 — 1535 ), sedan 1504 biskop av Rochester. Han bekämpade tills, m. Henrik VIII Luther och protestantismen men uppväckte mot sig konungens bittra hat genom sitt motstånd mot dennes skilsmässoplaner. Då F. av påven Paul III utnämnts till kardinal, stegrades konungens misstänksamhet. F. hölls fängslad i Towern, avlockades en förklaring, att	Q317149
E1_22092	Fitzherbert, Mary Anne, lady, föddes 1756 och uppfostrades i katolska läran. Efter att hafva varit gift först med Edward Weld och sedermera med den rike Thomas Fitzherbert, knöt hon efter den senares död, 1781, en kärleksförbindelse med dåvarande prins Georg af Wales ( sedermera konung Georg IV ) och blef med honom i hemlighet vigd enligt katolsk ritus. Denna förbindelse, hvilken i England väckte så mycket större uppmärksamhet, som en	Q449574
E2_38584	Fitzherbert [ fitshäOrat ], Maria, i hemlighet förmäld med prins Georg af Wales ( sedermera konung Georg IV ), f. 26 juli 1756, d. 27 mars 1837, dotter till Walter Smythe, tillhörande en gammal katolsk släkt, gifte sig 1775 med Edward Weld ( som dog s. å. ) och ingick 1778 nytt äktenskap med en annan rik katolsk godsegare, Thomas F., hvilken afled 1781	Q449574
E3_6010	Fitzherbert [ fitshöTet ], Maria, i hemlighet förmäld med prins Georg av Wales, sedermera konung Georg IV ( 1756 — 1837 ) ; tillhörde en gammal katolsk släkt, Smythe, och blev 1781 för andra gången änka ( då efter en rik katolsk godsägare, Thomas F. ). Hon kom 1784 till London, blev där mycket firad i so - cieteten och bestormades med kärleksförklaringar av den då 22 - årige	Q449574
E4_27834	Fitzherbert [ fitshäbat ], Maria, i hemlighet förmäld med prins Georg av Wales, sedermera konung Georg IV ( 1756 — 1837 ) ; tillhörde en gammal katolsk släkt, Smythe, och blev 1781 för andra gången änka ( då efter en rik katolsk godsägare, Thomas F. ). Hon kom 1784 till London, blev där mycket firad i societeten och bestormades med kärleksförklaringar av den då 22 - årige prinsen av Wales.	Q449574
E1_22107	Fizeau [ fiså ], Hippolyte Louis, fransk fysiker, född i Paris 1819, sedan 1860 medlem af Franska institutet, var den förste, som lyckades att med tillhjelp af jordiska ljuskällor bestämma ljusets hastighet ( 1849 ). och innehålla många och vigtiga afhandlingar af F.	Q216814
E2_38620	Fizeau [ fiså ], Armand Hippolyte Louis, fransk fysiker, f. 1819 i Paris, d. 1896 i Venteuil, var den förste, som lyckades att med tillhjälp af jordiska ljuskällor bestämma ljusets hastighet ( 1849 ). Annales de physique et de chimieComptes rendus de l innehålla många och viktiga afhandlingar af F. Han var led. af Franska institutet ( 1863 ),	Q216814
E3_6029	Fizeau [ fizå ], Hippolyte Louis, fransk fysiker ( 1819 - — 96 ). F. var den förste, som lyckades att med tillhjälp av jordiska ljuskällor bestämma ljusets hastighet ( 1849 ). Led. av sv. Vet. - akad. 1877.	Q216814
E4_27854	Fizeau [ fizå ], Armand Hippolyte Louis, fransk fysiker ( 1819 — 96 ). F. var den förste, som lyckades att med tillhjälp av jordiska ljuskällor bestämma ljusets hastighet ( 1849 ).	Q216814

E1_20815

Falguière [ - giär ], Jean Alexandre Joseph, fransk bildhuggare och målare, f. 1831, studerade hos Jouffroy och vann 1859 Rom - priset. Bland hans skulpturverk må nämnas en ung Teseus, Segraren vid tuppfäktningen, Corneille ( staty ), Schweiz, mottagande den franska östarmén ( 1875 ) och Lamartine ( bronsstod i Mâcon, aftäckt 1878 ). F. har på de senare åren

Q2140000

E2_36550

Falguière [ - giär ], Jean Alexandre Joseph, fransk bildhuggare och målare, f. 7 sept. 1831 i Toulouse, d. 19 april 1900 i Paris, studerade hos Jouffroy och vann 1859 Rom - priset. Han hade redan 1857 debuterat på Salongen med statyn Theseus som barn och vann stor framgång med Segraren vid tuppfäktningen ( en naken springande yngling, 1864, i brons i Luxembourg -

Q2140000

E3_4585

Falguière [ falgiar ], Jean Alexandre, fransk skulptör och målare ( 1831 — 1900 ). Studerade i Paris och som stipendiat i Rom, hade stor framgång 1864 med statyn » Segraren vid tuppfäktningen » ( en naken springande yngling ) och 1868 med » Martyren Tarcinus » ( liggande gosse ). Bland hans många senare verk ha hans kvinnobilder ( » Eva », » Diana » ) en stram elegans ; han utförde även statyer

Q2140000

E4_26426

Falguière [ falgjär ], Jean Alexandre, fransk skulptör och målare ( 1831 — 1900 ). Han hade stor framgång 1867 med Martyren Tar - cisius ( liggande gosse ). Bland hans många senare verk ha hans kvinnobilder ( Eva, Diana ) en stram elegans ; han utförde även statyer av Pasteur, Gambetta, Balzac, Ofelia ( med Kristina Nilssons drag ) samt porträttbyster, bl

Q2140000

E1_20846

Falkman, Ludvig Berckhan, ämbetsman, född i Malmö d. 22 Maj 1808, blef 1825 student i Lund, tog 1829 landtmäteri - examen och konstituerades s. å. till landtmäteri - auskultant. 1833 blef han tillförordnad förste landtmätare, 1835 kommissionslandtmätare och 1840 förste landtmätare, allt i Malmöhus län. 1843 utnämndes han till rådman i Malmö och 1849 till öfver

Q5724638

E2_36578

Falkman, Ludvig Berckhan, ämbetsman, f. 22 maj 1808 i Malmö, d. 3 jan. 1891 i Stockholm, tillhörde en stor och ansedd släkt ( se C. Falkman, med 110 porträtt ). F. blef 1825 student i Lund, tog 1829 landtmäteriexaimen och konstituerades s. å. till landtmäteriauskultant. 1833 blef han tillförordnad förstelandtmätare, 1835 kommissionslandtmätare

Q5724638

E3_4628

Falkman, Ludvig Berckhan, ämbetsman ( 1808 — 91 ). Tillhörde den stora Malmö - släkten F. ( se C. Falkman, » Malmösläkten F. 1665 — 1900 », 1901 ). Han tog 1829 lantmä - teriexamen, ägnade sig därefter åt lantmäteritjänsten samt var 1849 — 81 chef för Lantmä - teristyrelsen, från 1864 med titeln generaldi - rektör ( förut överdirektör ).

Q5724638

E4_26467

Falkman. 1 ) Ludvig Berckhan F., ämbetsman ( 1808 — 91 ), tillhörde den stora Malmösläk - ten F. ( se C. Falkman, Malmösläkten F. 1665 — 1900, 1901 ). Han tog 1829 lantmäteriexamen och var 1849 — 81 chef för Lantmäteristyrelsen, från 1864 med titeln generaldirektör ( förut överdirektör ). F. var en framstående kännare av den svenska kamerallagfarenheten och

Q5724638

E1_20997

Farini, Carlo Luigi, italiensk statsman och historieskrifvare, f. 1812, var till en början praktiserande läkare i Ravenna, förvisades 1843 såsom delaktig i de politiska oroligheterna inom Kyrkostaten 1841, fick 1846 tillstånd att återvända och blef 1847 understatssekreterare i romerska inrikesministeriet. När det republikanska partiet 1848 kom till makten i Rom, drog F. sig tillbaka till Florens, men ville åter inträda i sitt ämbete, när Rom

Q729032

E2_36828

Farini. 1. Carlo Luigi F., italiensk statsman och historieskrifvare, f. 1812 i Russi i Romagna, d. 1866, var till en början praktiserande läkare i Ravenna, förvisades 1843 såsom delaktig i de politiska oroligheterna inom Kyrkostaten 1841, fick 1846 tillstånd att återvända och blef 1847 understatssekreterare i romerska inrikesministeriet. När det republikanska partiet 1848 kom till makten i Rom, drog F. sig

Q729032

E3_4811

Farini, Luigi Carlo, italiensk statsman och historieskrivare ( 1812 — 65 ). Som läkare i Ravenna deltog F. i den revolutionära rörelsen, landsförvisades 1843 men återvände 1846 till Kyrkostaten och blev ämbetsman under Pius IX : s liberala period. Vid republikens utropande 1848 lämnade han Rom, verkade sedan i Turin som tidningsman och skrev bl. a. » Lo stato Romano dal 1815 al 1850 » ( 4 bd

Q729032

E4_26661

Farini, Luigi Carlo, italiensk statsman och historieskrivare ( 1812 — 66 ). Som läkare i Ravenna deltog F. i den revolutionära rörelsen, landsförvisades 1843 men återvände 1846, blev 1851 medl. av Sardiniens deputeradekammare och var 1851 — 52 dess undervisningsminister, 1859 — 60 diktator i Modena, Parma och Romagna, s. å. Italiens inrikesminister samt 1862 — 63 ministerpresident.

Q729032

E1_21179

Favart [ - var ], Charles Simon, fransk operettförfattare, f. 1710, d. 1792, blef genom sina af äkta franskt behag och glädtighet utmärkta operatexter, hvilka sattes i musik af Duni, Monsigny m. fl., i väsentlig mån skapare af den franska opéra comique. Åtskilliga af dessa texter, som äro än landtliga idyller, än lustiga farser och parodier, äro gifna

Q981902

E2_37115

Favart [ - var ]. 1. Charles Simon F., fransk operettförfattare, f. 1710 i Paris, d. där 1792, blef genom sina af äkta franskt behag och glädtighet utmärkta operatexter, hvilka sattes i musik af Duni, Monsigny m. fl., i väsentlig mån skapare af den franska opéra comique. Åtskilliga af dessa sångspelstexter, som äro än landtliga idyller, än lustiga fars

Q981902

E3_5012

Favart [ vär ], Charles Simon, fransk teaterförfattare ( 1710 — 92 ). Väckte från 1734 samtidens beundran med sina förtjusande, glada och eleganta sångspel av omväxlande idyllisk, farsartad och parodisk hållning. De voro den franska operettens föregångare ; flera ha givits även i Sverige. F : s verk ha utgått i flera uppl., bl. a. » Thé - ätre de F. » ( 10 bd, 1763 — 72

Q981902

E4_26857

Favart [ - vär ], i ) Charles Simon F., fransk teaterförfattare ( 1710 — 92 ). Han väckte från 1734 samtidens beundran med sina glada och eleganta sångspel av omväxlande idyllisk, farsartad och parodisk hållning. De voro den franska operettens föregångare ; flera ha givits även i Sverige.

Q981902

E1_21181

Fawcett [ fåset ], Henry, engelsk nationalekonom, f. 1833, förvärfvade 1856 doktorsgrad vid universitetet i Cambridge. 1858 drabbades han af den olyckan att förlora synen på båda ögonen, men fortsatte likväl med beundransvärd energi sina studier och offentliggjorde en mängd värderika afhandlingar i nationalekonomi och statskunskap. Han utnämndes 1863 till professor i politisk ekonomi vid universitetet i Cambridge och blef 1865 medlem af underhuset. F : s rika begåfning, själ

Q334057

E2_37116

Fawcett [ fåset ], Henry, engelsk nationalekonom och politiker, f. 26 aug. 1833 i Salisbury, d. 6 nov. 1884 i Cambridge, blef efter slutade universitetsstudier vid Trinity hall i Cambridge. 1858 drabbades han af den olyckan att, genom ett vådaskott på en jakt, förlora synen på båda ögonen, men fortsatte likväl med beundransvärd energi sitt studielif och sina förberedelser för inträde på den politiska banan. 1863 blef

Q334057

E3_5014

Fawcett [ fåsit ], Henry, engelsk politiker, nationalekonom ( 1833 — 84 ). Blev fellow ( lärare ) vid Trinity hall i Cambridge, förlorade 1858 genom ett vådaskott synen på båda ögonen men fortsatte energiskt sina studier och erhöll 1863 en nyinrättad professur i nationalekonomi vid univ. i Cambridge. Från 1863 var F. led. av underhuset, där han som avancerad radikal intog en av den liberala partiledningen rätt oberoende ställning. Han påyrkade bl.

Q334057

E4_26858

Fawcett [ fåsit ]. i ) Henry F., engelsk politiker, nationalekonom ( 1833 — 84 ). Han blev 1863 prof, i nationalekonomi vid univ. i Cambridge. Från 1865 var F. led. av underhuset, där han som avancerad radikal intog en av den liberala partiledningen rätt oberoende ställning. Han påyrkade bl. a. rösträttens utsträckning till kvinnorna, kämpade för Indiens rättigheter samt bidrog genom sin kritik av Gladstones undervisningslag för Irland ej ovä

Q334057

E1_21319

Fellenberg, Philipp Emanuel von, schweizisk filantrop, född 1771 i Bern, studerade juridik och egnade sig i slutet af 1700 - talet någon tid åt diplomati. 1799 köpte han landtgodset Hofwyl, i närheten af Bern, och började der en verksamhet, som snart ådrog sig hela Europas uppmärksamhet. Redan i sin ungdom hade han, hufvudsakligen genom sin moders inflytande, börjat intressera sig för förbättrandet af de arbetande klassernas ställning

Q116116

E2_37320

Fellenberg, Philipp Emanuel von, schweizisk filantrop, f. 1771 i Bern, d. 1844 på Hofwyl, var schweiziskt sändebud i Paris, men drog sig 1799 tillbaka och köpte landtgodset Hofwyl, nära Bern, samt började där en verksamhet, som snart ådrog sig hela Europas uppmärksamhet, öfvertygad om att uppfostran vore enda medlet till folkens andliga och sedliga pånyttfödelse, sökte han genom uppfostran förbättra de arbetande klassernas ställning

Q116116

E3_5129

Fellenberg, Philipp Emanuel von, schweizisk pedagog ( 1771 — 1844 ). F. köpte 1799 godset Hofwyl, nära Bern, och började där, påverkad av Pestalozzi, en verksamhet, som avsåg att lyfta folket genom förbättrad undervisning samt uppfostran till arbete, vari han särskilt såg ett medel att utbilda karaktären i god riktning. Han inrättade på sin egendom en skola för fattiga, vanartade barn ( 1804 ), vilka han ville utbilda till goda samhällsmedlemmar

Q116116

E4_26986

Fellenberg [ - bärk ], Philipp Emanuel von, schweizisk pedagog ( 1771 — 1844 ). F. köpte 1799 godset Hofwyl, nära Bern, och började där, påverkad av Pestalozzi, en verksamhet, som avsåg att lyfta folket genom förbättrad undervisning samt uppfostran till arbete. Han inrättade på sin egendom en skola för fattiga, vanartade barn ( 1804 ), vilka han ville utbilda till goda samhällsmedlemmar genom jordbruks - och hantverksarbete samt jämsides därmed

Q116116

E1_21423

Feret [ fere ], Jean Baptiste, fransk blomstermålare, född omkr. 1670, blef 1709 medlem af Académie royale de peinture et de sculpturo i Paris och kom i början af 1730 - talet till Stockholm. Berch, som betecknar honom såsom en ej mindre snäll än vurmaktig blomstermålareblef strax brukad att måla några taflor för kongl. slottet, som göra hans namn mycken

Q5728169

E2_37509

Feret [ frä ], Jean Baptiste, fransk blomstermålare, f. omkr. 1670, d. 1739 i Paris, blef 1709 medlem af Académie royale de peinture et de sculpture i Paris och kom i början af 1730 - talet till Stockholm. Berch, som betecknar honom såsom en ej mindre snäll än vurmaktig blomstermålareblef strax brukad att måla några taflor för kongl

Q5728169

E3_5243

Feret [ ferä ] Jean Baptist e, fransk blomstermålare ( omkr. 1670 — 1739 ), oftast kallad Baptist e. Var led. av Académie royale de peinture etc. och vistades ett par år på 1730 - talet i Stockholm, där han fick i uppdrag att måla blomsterstycken i Kungl. slottet. Representerad i flera svenska samlingar. G - g N.

Q5728169

E4_27100

Feret [ forä ], Jean Baptist e, fransk blomstermålare ( omkr. 1665 — 1739 ). Han vistades ett par år på 1730 - talet i Stockholm, där han fick i uppdrag att måla blomsterstycken i Kungl. slottet.

Q5728169

E1_21429

Fergusson, James, engelsk arkeolog och skriftställare, född i Skotland 1808, egnade sig först åt handelsyrket och vistades någon tid uti Indien såsom affärsman. Der började han emellertid snart företaga resor för att studera den äldre byggnadskonsten. Den första frukten af dessa studier var hans Illustrations of the rock - cut temples of India ( 1845 ). Derefter har följt en mängd, likaledes af honom sjelf illustrerade arbeten, bland hvil

Q1225014

E2_37519

Fergusson [ ], James, skotsk arkeolog och skriftställare, f. 1808, d. 1886 i London, egnade sig först åt handelsyrket och vistades någon tid såsom affärsman uti Indien, där han under vidsträckta resor gjorde sig förtrogen med äldre indisk byggnadskonst. Den första frukten af dessa studier var hans Illustrations of the rock - cut temples of India ( 1845 ; omarb. uppl. 1864 ). Därefter följde en mängd, likaledes af

Q1225014

E3_5247

Fergusson [ fägøson ], James, skotsk arkeolog, författare ( 1808 — 86 ). Var en tid affärsman i Indien och blev där under vidsträckta resor förtrogen med äldre indisk byggnadskonst. Därom utgav han bl. a. » Illustrations of the rock - cut temples of India » ( 1845 ; omarb. uppl. 1864 ). F. skrev även » Illustrated handbook of architecture » (

Q1225014

E4_27105

Fergusson [ fägasn ], James, skotsk arkeolog, författare ( 1808 — 86 ). Han blev under vidsträckta resor i Indien förtrogen med äldre indisk byggnadskonst. Därom utgav han bl. a. Illustrations of the rock - cut temples of India ( 1845 ; omarb. uppl. 1864 ). F. skrev även 11 - lustrated handbook of architecture ( 2 bd,

Q1225014

E1_21430

Fergusson, Sir William, engelsk kirurg, f. 1808, gjorde sina medicinska studier vid universitetet i Edinburgh, der han under Knox ledning förvärfvade sig grundliga insigter i anatomien. Sedan han några år verkat som kirurg i nämnda stad, flyttade han 1840 till London, der han som professor vid Kings college och hofkirurg förvärfvade sig stort anseende och äfven baronetstiteln, 1865. Utom en mängd tidskriftsartiklar om lit

Q1464929

E2_37520

Fergusson [ ], sir William, engelsk kirurg, f. 1808, d. 1877, gjorde sina medicinska studier vid universitetet i Edinburgh, där han under Knox ledning förvärfvade sig grundliga insikter i anatomien. Sedan han några år verkat som kirurg i nämnda stad, flyttade han 1840 till London, där han som professor vid King s college och hofkirurg förvärfvade sig stort anseende och äfven baronettiteln ( 1866 )

Q1464929

E3_5249

Fergusson [ fögoson ], sir William, engelsk kirurg ( 1808 — 77 ) ; utbildad i Edinburgh, sedermera prof, vid King s college i London och hovkirurg. F. var en banbrytare för den » konservativa » kirurgien, vilken i det längsta söker undvika amputationer.

Q1464929

E4_27107

Fergusson [ fägasn ], Sir William, engelsk kirurg ( 1808 — 77 ) ; utbildad i Edinburgh, sedermera prof, vid King s College i London och hovkirurg. F. var en banbrytare för den konservativa kirurgien, vilken i det längsta söker undvika amputationer.

Q1464929

E1_21441

Fermat [ ferma ], Pierre de, fransk matematiker, född i närheten af Montauban 1601, blef, efter idkade juridiska studier, 1631 parlamentsråd i Toulouse och dog derstädes 1665. Han egnade alla sina lediga stunder åt matematiken, en vetenskap, för hvilken han ända från barndomen haft särskild håg och fallenhet. F. hade samtidigt med Cartesius kommit på den tanken att representera kroklinier genom eqvationer

Q75655

E2_37540

Fermat [ färma ], Pierre de, fransk matematiker, f. 1601 i närheten af Montauban, d. 1665 i Toulouse, där han hade blifvit parlamentsråd 1631. Han egnade alla sina lediga stunder åt matematiken, en vetenskap, för hvilken han ända från barndomen haft särskild håg och fallenhet. F. hade samtidigt med Cartesius kommit på den tanken att representera kroklinjer genom ekvationer, en tanke, hvaru

Q75655

E3_5263

Fermat [ färma ], Pierre de, en av Frankrikes största matematiker ( 1601 — 65 ). F. var jurist och från 1631 parlamentsråd i Toulouse. F : s särskilda intresse inriktades vid läsning av Bachets » Diophantus » på talteorien, och de glänsande upptäckter, som han gjorde på detta område, finnas mestadels nedkastade som randanteckningar i marginalen på denna bok. Sålunda återfinner man där den berömda Ferm

Q75655

E4_27117

Fermat [ färma1, Pierre de, en av Frankrikes största matematiker ( 1601 — 65 ). F. var jurist och från 1631 parlamentsråd i Toulouse. F : s särskilda intresse inriktades vid läsning av Bachets Diophantus på talteorien, och de glänsande upptäckter, som han gjorde på detta område, finnas mestadels nedkastade som randanteckningar i marginalen på denna bok. Sålunda återfinner man där den berömda Fe

Q75655

E1_21445

Fermor, Vilhelm, grefve, rysk general, föddes 1704 i Pleskov, gick vid 16 års ålder i rysk tjenst, befordrades hastigt under kriget med Turkiet 1736, fick 1758 befälet öfver den mot Fredrik II stridande ryska armén, blef slagen vid Zorndorf s. å. och afträdde då befälet, men qvarblef vid armén. F. dog 1771 såsom ståthållare i Smolensk. C. O. N.

Q180806

E2_37550

Fermor, Vilim, grefve, rysk general, tillhörande en ursprungligen engelsk släkt, f. 1704 ( 1702? ) i Pleskov, d. 1771, gick vid 16 års ålder i rysk tjänst, befordrades hastigt under kriget med Turkiet 1736, fick 1758 befälet öfver den mot Fredrik II stridande ryska armén, blef slagen vid Zorndorf 25 aug. s. å. och afträdde då befälet, men kvarblef vid armén. 1762 -

Q180806

E3_5267

Fermor, V i 1 i m, greve, rysk general ( 1702 el. 1704 — 71 ). Deltog i krigen mot Turkiet ( 1736 — 39 ) och Sverige ( 1741 — 43 ). Under sjuåriga kriget blev F. 1758 ryssarnas överbefälhavare, vann smärre framgångar men led 25 aug. s. å. mot Fredrik II nederlaget vid Zorn - dorf och avgick kort därefter.

Q180806

E4_27121

Fermor, Wilhelm, greve, rysk general ( 1704 — 71 ). Deltog i krigen mot Turkiet ( 1736 — 39 ) och Sverige ( 1741 — 43 ). Under sjuåriga kriget blev F. 1758 ryssarnas överbefälhavare, vann smärre framgångar men led 25 aug. s. å. mot Fredrik II nederlaget vid Zorndorf och avgick kort därefter.

Q180806

E1_21515

Ferstel, Heinrich von, österrikisk arkitekt, föddes d. 7 Juli 1828 i Wien, på hvars konstakademi han gjorde sina grundläggande studier och vid hvars polytekniska institut han 1866 utnämndes till professor i arkitektur. Hans första arbeten bestodo i slottsrestaurationer för den böhmiska storadelns räkning, i början af 1850 - talet. 1855 vann F., som då befann sig på studieresa uti Italien, priset i den täflan, hvilken

Q78792

E2_37667

Ferstel, Heinrich von, friherre, österrikisk arkitekt, f. 7 juli 1828 i Wien, d. där 14 juli 1883, gjorde sina grundläggande studier vid Wiens konstakademi och utnämndes till professor i arkitektur vid dess polytekniska institut 1866. F. blef baroniserad 1879. Hans första arbeten bestodo i slottsrestaureringar för bömiska storadelns räkning, i början af 1850 - talet. 1855 vann F. ; som då befann sig på studieresa uti

Q78792

E3_5333

Ferstel, Heinrich von, frih., österrikisk arkitekt ( 1828 — 83 ). Var en av de främsta representanterna för den vid årh : s mitt uppblomstrande Wienarkitekturen. Han uppförde där Votivkyrkan i formsäker, rik och elegant Rhengotik ( 1856 — 79 ), museet för konst och industri ( fullb. 1871 ) med dess berömda arkadgård, universitetet ( 1873 ffj, ett jättekomplex i rik högre

Q78792

E4_27184

Ferstel, Heinrich, von, frih., österrikisk arkitekt ( 1828 — 83 ). Han uppförde på 1850 - talet Votivkyrkan i Wien i formsäker, rik och elegant Rhengotik, muséet för konst och industri ( fullb. 1871 ) med dess berömda arkadgård, universitetet ( 1873 ff - ), ett jättekomplex i rik högrenässans.

Q78792

E1_21623

Fick, Adolf, tysk fysiolog, född i Kassel 1829, sedan 1868 professor i fysiologi i Würzburg, har bl. a. utgifvit Die medicinische physik ( 1857 ; 2 : dra uppl. 1866 ), Kompendium der physiologie des menschen mit entschluss der entwickelungsgeschichte ( 1860 ; 2 : dra uppl. 1874 ) och Lehrbuch der anat

Q76691

E2_37814

Fick, Adolf, tysk fysiolog, f. 3 sept. 1829 i Kassel, d. 21 aug. 1901 i Würzburg, blef 1851 med. doktor i Marburg, kallades 1856 till professor i fysiologi i Zürich samt var 1868 - 99 professor i Würzburg. F. var en af 1800 - talets originellaste och mest framstående fysiologer. Utgången ur Ludwigs skola, egnade han sig med stor förkärlek och af

Q76691

E3_5412

Fick, Adolf, tysk fysiolog ( 1829 — 1901 ). Var prof, i fysiologi 1856 — 68 i Zürich och 1868 — 99 i Würzburg. F. var en av 1800 - talets mest framstående fysiologer. Utgången ur Ludwigs skola, studerade han musklernas mekaniska arbete, den i dem försiggående värmebildningen samt blodomloppets och sinnesorganens fysiologi. Skrifter : » Die medi - cinische Physik

Q76691

E4_27273

Fick, Adolf, tysk fysiolog ( 1829 — 1901 ). Han var prof, i fysiologi 1856 — 67 i Zürich och 1868 — 99 i Würzburg. F. var en av 1800 - talets mest framstående fysiologer. Utgången ur Ludwigs skola, studerade han musklernas mekaniska arbete, den i dem försiggående värmebildningen samt blodomloppets och sinnesorganens fysiologi. F : s Gesammelte Schriften, 4

Q76691

E1_21624

Fick, August, tysk språkforskare, f. 1833, blef 1861 gymnasiilärare i Göttingen och utnämndes 1876 till e. o. professor i jämförande språkforskning vid universitetet i samma stad. Utom en mängd smärre uppsatser har han skrifvit : Die griechischen personennamen ( 1874 ), Die ehemalige spracheinheit der indogermanen Europas ( 1875 ), Wörterbuch der indogermanischen grundsprach

Q72713

E2_37815

Fick, August, tysk språkforskare, f. 1833, var 1887 - 91 ord. professor i jämförande språkforskning vid universitetet i Breslau. Han har skrifvit bl. a. Die griechischen personennamen ( 1874 ; 2 : a uppl. 1894 ), Die ehemalige spracheinheit der indogermanen Europas ( 1875 ), Wörterbuch der indogermanischen grundsprache ( 1868 ), ny uppl

Q72713

E3_5413

Fick, August, tysk språkforskare ( 1833 — 1916 ), prof, i jämförande språkvetenskap i Göttingen 1876 — 87, i Breslau 1887 — 91 ; avgick på grund av sjukdom. F. var en av de utmärktaste etymologer, som funnits, och inlade även på andra områden stora förtjänster, ehuru hans försök att bevisa, att de homeriska dikterna urspr. vore avfattade på eolisk dialekt, torde få anses misslyckat.

Q72713

E4_27274

Fick, August, tysk språkforskare ( 1833 — 1916 ), prof, i jämförande språkvetenskap i Göttingen 1876 — 87, i Breslau 1887 — 91. F. var en framstående etymolog och inlade även på andra områden stora förtjänster, ehuru hans försök att bevisa, att de homeriska dikterna urspr. vore avfattade på eolisk dialekt, torde få anses misslyckat. Hans mest berömda arbete är Vergleichendes Wört

Q72713

E1_21627

Ficker, Julius, tysk rättshistoriker, f. 1826, blef 1852 kallad till professor i historia vid universitetet i Innsbruck och erhöll 1863 en professur i juridiska fakulteten derstädes. Hans mest betydande arbete är Forschunyen zur reichs - und rechtsgeschichte Italiens ( 186874 ). Dessutom har han skrifvit Vom reichsfürstenstand ( 1861 ), Das deutsche kaiserreich in seinen univers

Q84991

E2_37819

Ficker, Julius, tysk rättshistoriker, f. 1826 i Paderborn, d. 1902 i Innsbruck, blef 1852 kallad till professor i historia vid universitetet i Innsbruck och var 1863 - 79 professor i juridiska fakulteten därstädes. Han skref bl. a. Vom reichsfurstenstande ( 2 bd, 1860 - 61 ), Forschungen zur reichs - und rechtsgeschichte Italiens ( 4 bd,

Q84991

E3_5414

Ficker, Julius, tysk rättshistoriker ( 1826 —

Q84991

E4_27275

Ficker, Johan Kaspar Julius Wilhelm, österrikisk rättshistoriker ( 1826 — 1902 ). Han blev 1852 prof, i historia vid univ. i Innsbruck och var 1863 — 79 prof, i jur. fakulteten där. Han skrev bl. a. Forschungen zur Reichs - und Rechtsgeschichte Italiens ( 4 bd, 1868 — 74 ). Hans viktigaste arbete är Beiträge zur Ur - kundenlehre (

Q84991

E1_21654

Fieandt, Otto Henrik von, finsk militär, född i Kristina socken i Finland d. 26 Sept. 1762, är känd såsom en bland de af Runeberg besjungna hjeltarna i 18081809 års krig. Redan såsom barn blef han antagen i krigstjenst, deltog i kriget 17881790 och blef 1796 major vid Rautalampi bataljon samt 1808 öfverstelöjtnant i armén. Under sistnämnda års

Q3362497

E2_37858

Fieandt [ fiant ], Otto Henrik von, finsk militär, f. 1762 i Kristina socken i Finland, d. 1823 på Kananoja gård i Viborgs socken, är känd såsom en bland de af Runeberg besjungne hjältarna i 1808 - 09 års krig. Redan såsom barn inskrefs han i arméns rullor och erhöll 1778 fänriksfullmakt. Han var vid början af kriget 1788 - 90 stabsadjutant hos generallöjt

Q3362497

E3_5428

Fieandt [ fiant ], Otto Henrik von, finländsk krigare ( 1762 — 1823 ). Spelade som ung löjtnant en framträdande roll bland An - jalamännen men befordrades likväl 1789 till kapten. Han dömdes 1790 till döden men benådades. 1796 blev han major och 1808 överstelöjtnant i armén. I 1808 — 09 års krig lade han i dagen sina av Runeberg besjungna egenskaper, tapperhet och en barsk folklighet, men knappast någon större

Q3362497

E4_27292

Fieandt [ fiant ], Otto Henrik von, finländsk krigare ( 1762 — 1823 ). Han spelade som ung löjtnant en framträdande roll bland An - jalamännen men befordrades likväl 1789 till kapten. Han dömdes 1790 till döden men benådades. 1796 blev han major och 1808 överstelöjtnant i armén. I 1808 — 09 års krig lade han

Q3362497

E1_21773

Filippa, drottning i Sverige, Danmark och Norge, dotter af konung Henrik IV i England, föddes troligen 1393. Underhandlingar om ett giftermål mellan henne och unionskonungen Erik XIII voro antagligen inledda redan före 1402, men först mot slutet af 1405 blef saken fullt afgjord. F : s öfverresa från England egde rum under sommaren 1406, och bröllopet firades i Lund d. 26 Okt. s. å. Genom sina personliga dygder och sina förtj

Q235447

E2_38018

Filippa, drottning i Sverige, Danmark och Norge, dotter af konung Henrik IV i England, föddes troligen 1393. Underhandlingar om ett giftermål mellan henne och unionskonungen Erik XIII fördes flera år, och först mot slutet af 1405 blef saken fullt afgjord. F : s öfverresa från England egde rum under sommaren 1406, och bröllopet firades i Lund 26 okt. s. å. Genom sina personliga dygder och sina förtjänster om nordens riken har F

Q235447

E3_5529

Filippa, drottning i Sverige, Danmark och Norge ( 1394 — 1430 ), dotter till konung Henrik IV i England. Efter fleråriga underhandlingar om giftermål mellan henne och unionskungen Erik ( av Pommern ) firades deras bröllop i Lund 1406. Ej minst genom sina personliga dygder vann F. ett älskat och aktat namn. Det inflytande Erik lämnade henne på sina rikens styrelse var, åtm. vissa tider, ansenligt. Under hans bortovaro från

Q235447

E4_27387

Filippa, drottning i Sverige, Danmark och Norge ( 1393 — 1430 ), dotter till konung Henrik IV i England. Hon äktade 1406 Erik av Pommern. Genom sin personlighet vann hon vidsträckt popularitet. Det inflytande Erik lämnade henne på sina rikens styrelse var, åtm. vissa tider, ansenligt. Under hans bortovaro från sina riken 1423 — 1425 skötte F. med kraft och klokhet regeringen. 1428, då hansestädernas

Q235447

E1_21787

Filippus, en af Jesu tolf apostlar, namnes än tillsamman med Bartolomeus och än med Tomas. I de synoptiska evangelierna omtalas han ej vidare. I Johannesevangeliet deremot uppträder han vid flere tillfällen talande och handlande. Betsaida i Galiléen nämnes såsom hans födelseort. Enligt den gamla kristna traditionen predikade han evangelium i Frygien och dog vid hög ålder i Hierapolis, men enligt nyare

Q43675

E2_38040

Filippus, en af Jesu tolf apostlar, nämnes i de synoptiska evangeliernas apostelförteckningar jämte Bartolomeus, men omtalas i dem ej vidare. I Johannesevangeliet däremot uppträder han vid flera tillfällen talande och handlande. Betsaida i Galiléen nämnes där såsom hans födelseort ( Joh. 1 : 44 ). Enligt den gamla kristna traditionen predikade han evangelium i Frygien och dog vid hög ålder i Hiera

Q43675

E3_5555

Filippus, en av de tolv apostlarna. Namnet förekommer i de synoptiska evangeliernas apostelförteckningar, men i övrigt ha dessa evangelier ingen uppgift om honom. Däremot omtalar Johannesevangeliet honom ( 1 : 43 ff., 6 : 5 ff., 12 : 21 ff., 14 : 8 ff. ), bl. a. som bördig från Betsaida. E. A.

Q43675

E4_27399

Filippus, en av de tolv apostlarna. Namnet förekommer i de synoptiska evangeliernas apostelförteckningar, men i övrigt ha dessa evangelier ingen uppgift om honom. Däremot omtalar Johannesevangeliet honom ( 1 : 43 ff., 6 : 5 ff., 12 : 21 ff., 14 : 8 ff. ), bl. a. som bördig från Betsaida.

Q43675

E1_21854

Fineman, Karl Olof, pedagog, läroboksförfattare, född d. 15 Maj 1793 i Elgå socken i Värmland, blef student i Upsala 1813 samt filos. magister och prest 1818. Efter ett par års presterlig tjenstgöring i Stockholm mottog han 1821 kallelse till lärarebefattningen vid denna stads allmänna barnskola, der han d. 1 Okt. s. å. öppnade undervisningen efter vexelmetoden. Denna befattning innehade han till 1859. 182

Q5857749

E2_38163

Fineman, Karl Olof, pedagog, läroboksförfattare, f. 15 maj 1793 i Älgå socken i Värmland, d. 29 juli 1863 i Stockholm, blef student i Uppsala 1813 samt filos. magister och präst 1818. Efter ett par års prästerlig tjänstgöring i Stockholm mottog han 1821 kallelse till lärarbefattningen vid denna stads allmänna barnskola, där han 1 okt. s. å. öppnade undervisningen efter växelmetoden. Denna befattning innehade han till 1859.

Q5857749

E3_5631

Fineman, Carl Olof, pedagog, läroboksförfattare ( 1793 — 1863 ). Fil. mag. i Uppsala 1818, ledde 1821 — 59 undervisningen efter växelmetoden i Stockholms allmänna barnskola. Hans läroböcker, i flera ämnen de första, som utgåvos för folkskolan, behandla räkning, elementär geometri, svensk rättstavning, innanläsning och språklära.

Q5857749

E4_27487

Fineman, Carl Olof, pedagog, läroboksförfattare (. 1792 — 1863 ). Han ledde 1821 — 59 undervisningen efter växelmetoden i Stockholms allmänna barnskola. Hans läroböcker, i flera ämnen de första, som utgåvos för folkskolan, behandla räkning, elementär geometri, svensk rättstavning, innanläsning och språklära.

Q5857749

E1_21907

Finlay l. Finlaij [ - lä ], Robert, köpman, tillhörde en gammal skotsk adlig slägt och föddes d. 5 Nov. 1719 i Dublin, der fadern var bankir. 1744 slog han sig ned i Stockholm, gifte sig 1751 med den ryktbare köpmannen Plomgrens dotter och ingick med sin svåger J. Jennings ett bolag ( Finlay et Jennings ), som på sin tid var det mest betydande köpmanshus i Sverige

Q5730939

E2_38233

Finlay 1. Finiaij [ finlei ], Robert, köpman, tillhörde en gammal skotsk adlig släkt och föddes 5 nov. 1719 i Dublin, där fadern var bankir. 1744 slog han sig ned i Stockholm, gifte sig med den ryktbare köpmannen Plomgrens dotter och ingick med sin svåger J. Jennings ett bolag ( Finlay et Jennings ), som på sin tid var det mest betydande köpmanshuset i Sverige. 1755 ble

Q5730939

E3_5791

Finlay [ finlei ], Robert, köpman av skotsk härkomst ( 1719 — 85 ). Inflyttade 1744 till Stockholm, blev g. m. en dotter till den ryktbare köpmannen Plumper och bildade med sin svåger J. Jennings ett bolag ( F. et J en - ni n g s ), som för en tid blev det mest betydande köpmanshuset i Sverige. F. naturalise - rades 1755 som svensk adelsman och

Q5730939

E4_27594

Finlay [ finléi ], Robert, köpman av skotsk härkomst ( 1719 — 85 ). Han inflyttade 1744 till Stockholm, blev g. m. en dotter till kommerserådet T. Plomgren och bildade med sin svåger J. Jennings ett bolag ( F. et Jennings ), som för en tid blev det mest betydande köpmanshu - set i Sverige. F. naturaliserades 1755 som svensk adelsman och fick 1762 titeln kommer

Q5730939

E1_21908

Finlay [ - lä ], George, engelsk historieskrifvare och filhellen, född d. 21 Dec. 1799 af skotska föräldrar i Faversham, begaf sig efter några års studier vid Glasgows och Göttingens universitet 1823 till Grekland för att såsom frivillig deltaga i detta lands frihetskamp. Redan 1825 lemnade han dock Grekland och aflade juridisk examen vid Edinburghs universitet, men återvände s. å. till striden i hellenernas land, der

Q1239075

E2_38234

Finlay | ~ finlei ], George, engelsk historieskrifvare och filhellen, f. 21 dec. 1799 af skotska föräldrar i Faversham, d. 26 jan. 1875, begaf sig efter några års juridiska studier vid Glasgows och Göttingens universitet till Grekland för att bilda sig ett eget omdöme om landets tillstånd och krigsutsikterna. Under sin vistelse i Grekland sammanträffade han med Byron, men lämnade, trött på de inbördes tvisterna bland

Q1239075

E3_5790

Finlay [ finlei ], George, skotsk historieskrivare och filhellen ( 1799 — 1875 ). Redan som student i Glasgow blev F. intresserad för Greklands frihetskamp, for 1823 till Grekland, där han sammanträffade med Byron, avlade 1825 juridisk examen i Edinburgh men återvände s. å. till Grekland och vistades sedan mest där. F. var en framstående kännare av Greklands historia och dåtida förhållanden ; hans ofta kritiska korrespondenser till Times blevo ej

Q1239075

E4_27593

Finlay [ finléi ], George, skotsk historieskrivare och filhellen ( 1799 — 1875 ). Han for 1823 till Grekland och vistades där sedan, som fil - hellenismens trogne förkämpe, ända till sin död. F : s många verk om Greklands historia samlades efter hans död till History of Greece from its conquest by the romans to the present time ( 7 bd, 1877 ).

Q1239075

E1_21914

Finnberg, Gustaf Vilhelm, målare, f. i Pargas socken i Finland 1784, var först målaregesäll i Åbo, men fick sedan tillfälle att resa öfver till Stockholm, vid hvars konstakademi han någon tid studerade. Återkommen 1817 till hemlandet, uppehöll han sig i Åbo, sökande der en torftig utkomst genom målning af altartaflor och porträtt. Vid stadens brand d. 5 Sept. 1827 förde F. sina taflor från gård

Q5731022

E2_38245

Finnberg, Gustaf Vilhelm, målare, f. 1784 i Pargas socken i Finland, d. 1833 i Stockholm, var målargesäll i Åbo, men studerade någon tid vid konstakademien. Återkommen 1817, uppehöll han sig i Åbo, sökande där en torftig utkomst genom målning af altartaflor och porträtt. Vid stadens brand 5 sept. 1827 förde F. sina taflor från gård till gård, men måste slutligen öfverlämna dem

Q5731022

E3_5797

Finnberg, Gustaf Wilhelm, finländsk målare ( 1784 — 1833 ). Blev 1805 gesäll i Åbo stads målarskrå och sändes, trol. 1810, av en mecenat till Konstakademien i Stockholm, vars kungl. medalj han 1811 erhöll. F. återkom 1817 till hemlandet och utförde där porträtt och kyrkliga målningar. Åbo stads biand 1827, då hans porträttmålningar förstördes, nödgade honom att s. å, överflytta till Stockholm,

Q5731022

E4_27600

Finnberg, Gustaf Wilhelm, finländsk målare ( 1784 — 1833 ). Efter studier vid Konstakademien i Stockholm, vars kungl. medalj han 1811 erhöll, återkom han 1817 till hemlandet och utförde där porträtt och kyrkliga målningar. Abo stads brand 1827, då hans porträttmålningar förstördes, nödgade honom att s. å. överflytta till Stockholm, där han dog i stort elände. F : s bevarade porträtt visa honom som en förvånansvärt mogen och koloristiskt begåvad

Q5731022

E1_22013

Fisher [ fischör ], John, engelsk prest, f. omkr. 1460, blef 1504 biskop i Rochester och innehade sedan jämväl åtskilliga andra maktpåliggande befattningar. Han stod länge i stor ynnest hos Henrik VIII, hvilken han var behjelplig i striden mot protestantismen och vid författandet af boken men 1535 blef han fängslad, misshandlad och afrättad, derför att han vägrade förklara nämnde konungs äktenskap med Katarina

Q317149

E2_38440

Fisher [ fiJe ], John, engelsk präst, f. omkr. 1460, blef 1504 biskop i Rochester och innehade sedan jämväl åtskilliga andra maktpåliggande befattningar. Han stod länge i stor ynnest hos Henrik VIII, hvilken han var behjälplig i striden mot protestantismen och vid författandet af boken men 1535 blef han fängslad, misshandlad och af rättad, därför att han vägrade att foga sig i konungens kyrkliga politik

Q317149

E3_5906

Fisher [ fFJo ], John, engelsk präst ( 1459 — 1535 ), sedan 1504 biskop av Rochester. Han bekämpade tills, m. Henrik VIII Luther och protestantismen ( » Defensio assertionum regis Angliæ » m. m. ) men uppväckte mot sig konungens bittra hat genom sitt motstånd mot dennes skilsmässoplaner. Då F. av påven Paul III utnämnts till kardinal, stegrades konungens

Q317149

E4_27719

Fisher [ fK / a ], John, engelsk präst ( omkr. 1459 — 1535 ), sedan 1504 biskop av Rochester. Han bekämpade tills, m. Henrik VIII Luther och protestantismen men uppväckte mot sig konungens bittra hat genom sitt motstånd mot dennes skilsmässoplaner. Då F. av påven Paul III utnämnts till kardinal, stegrades konungens misstänksamhet. F. hölls fängslad i Towern, avlockades en förklaring, att

Q317149

E1_22092

Fitzherbert, Mary Anne, lady, föddes 1756 och uppfostrades i katolska läran. Efter att hafva varit gift först med Edward Weld och sedermera med den rike Thomas Fitzherbert, knöt hon efter den senares död, 1781, en kärleksförbindelse med dåvarande prins Georg af Wales ( sedermera konung Georg IV ) och blef med honom i hemlighet vigd enligt katolsk ritus. Denna förbindelse, hvilken i England väckte så mycket större uppmärksamhet, som en

Q449574

E2_38584

Fitzherbert [ fitshäOrat ], Maria, i hemlighet förmäld med prins Georg af Wales ( sedermera konung Georg IV ), f. 26 juli 1756, d. 27 mars 1837, dotter till Walter Smythe, tillhörande en gammal katolsk släkt, gifte sig 1775 med Edward Weld ( som dog s. å. ) och ingick 1778 nytt äktenskap med en annan rik katolsk godsegare, Thomas F., hvilken afled 1781

Q449574

E3_6010

Fitzherbert [ fitshöTet ], Maria, i hemlighet förmäld med prins Georg av Wales, sedermera konung Georg IV ( 1756 — 1837 ) ; tillhörde en gammal katolsk släkt, Smythe, och blev 1781 för andra gången änka ( då efter en rik katolsk godsägare, Thomas F. ). Hon kom 1784 till London, blev där mycket firad i so - cieteten och bestormades med kärleksförklaringar av den då 22 - årige

Q449574

E4_27834

Fitzherbert [ fitshäbat ], Maria, i hemlighet förmäld med prins Georg av Wales, sedermera konung Georg IV ( 1756 — 1837 ) ; tillhörde en gammal katolsk släkt, Smythe, och blev 1781 för andra gången änka ( då efter en rik katolsk godsägare, Thomas F. ). Hon kom 1784 till London, blev där mycket firad i societeten och bestormades med kärleksförklaringar av den då 22 - årige prinsen av Wales.

Q449574

E1_22107

Fizeau [ fiså ], Hippolyte Louis, fransk fysiker, född i Paris 1819, sedan 1860 medlem af Franska institutet, var den förste, som lyckades att med tillhjelp af jordiska ljuskällor bestämma ljusets hastighet ( 1849 ). och innehålla många och vigtiga afhandlingar af F.

Q216814

E2_38620

Fizeau [ fiså ], Armand Hippolyte Louis, fransk fysiker, f. 1819 i Paris, d. 1896 i Venteuil, var den förste, som lyckades att med tillhjälp af jordiska ljuskällor bestämma ljusets hastighet ( 1849 ). Annales de physique et de chimieComptes rendus de l innehålla många och viktiga afhandlingar af F. Han var led. af Franska institutet ( 1863 ),

Q216814

E3_6029

Fizeau [ fizå ], Hippolyte Louis, fransk fysiker ( 1819 - — 96 ). F. var den förste, som lyckades att med tillhjälp av jordiska ljuskällor bestämma ljusets hastighet ( 1849 ). Led. av sv. Vet. - akad. 1877.

Q216814

E4_27854

Fizeau [ fizå ], Armand Hippolyte Louis, fransk fysiker ( 1819 — 96 ). F. var den förste, som lyckades att med tillhjälp av jordiska ljuskällor bestämma ljusets hastighet ( 1849 ).

Q216814