entry_id stringlengths 5 9 | definition stringlengths 29 507 | QID stringlengths 5 15 |
|---|---|---|
E1_29708 | Hedlund, Sven Adolf, publicist, riksdagsman, född d. 24 Febr. 1821 å ön Eldgarn i Mälaren ( Färentuna socken, Stockholms län ), blef student i Upsala 1839 och 1845 filos. kandidat. 1847 ingick han i ecklesiastikdepartementet och k. biblioteket samt i ett par af de kollegiala ämbetsverken. S. å. blef han medarbetare först i tidningen och sedermera i. Såsom denna tidnings korrespondent vistades han under revolutionsåret 1848 några månader | Q5796181 |
E2_51238 | Hedlund. 1. Sven Adolf H., publicist, riksdagsman, kommunalman, f. 24 febr. 1821 å ön Eldgarn i Mälaren ( Färentuna socken, Stockholms län ), d. 16 sept. 1900 i Göteborg, blef student i Uppsala 1839 och filos. kandidat 1845. 1847 ingick han i Ecklesiastikdepartementet och k. biblioteket samt i ett par af de kollegiala ämbetsverken. S. å. blef han medarbetare i tidningen samt deltog | Q5796181 |
E3_14619 | Hedlund, Henrik, tidningsman, politiker, författare ( f. 1851 18 / 4 ), brorson till S. A. H. Blev student i Uppsala 1870, anställdes 1874 i Göteborgs Handels - och Sjöfartstidning, blev 1896 dess ansvarige utgivare och var från S. A. Hedlunds död 1900 till 7 juni 1917 dess huvudredaktör. H. var 1891 — 93 led. av Andra kammaren för Göteborgs stad och tillhörde då Gamla lantmannapartiet, valdes 1899 på Folkpar tiets | Q5796046 |
E4_36582 | Hedlund. 1 ) Sven Adolf H., tidningsman, politiker ( 1821 — 1900 ). Han blev fil. kand, i Uppsala 1845, medarbetare i tidningen Dagligt Allehanda 1847 samt deltog med livligt intresse i tidens socialpolitiska och litterära rörelser. 1849 blev H. red. för Örebro Tidning och var sekr. vid det i Örebro hållna reformmötet. 1851 inträdde han i Aftonbladets redaktion och var från 1852 till sin död huvudred, för Göteborgs Handels - och | Q5796181 |
E1_30657 | Hildebrand, påfve. Se Gregorius VII. | Q133063 |
E2_52867 | Hildebrand, påfve Gregorius VII : s ( se denne ) ursprungliga namn. | Q133063 |
E3_15560 | Hildebrand, påven Gregorius VII : s ( se d. o. ) ursprungliga namn. | Q133063 |
E4_37450 | Hildebrand, se Gregorius VII, påve. | Q133063 |
E1_31102 | Hoffmann, Christoph Ludwig, tysk läkare, f. 1721, d. 1807, var en tid direktör för medicinska kollegiet i Münster, men flyttade 1787 öfver till Mainz, der han blef kurfurstligt geheimeråd. Han vann ett namn i medicinens historia genom sitt medicinska system, hvilket skulle sammansmälta kemiatrernas teorier med de af Haller funna resultaten öfver nervsystemets förrättningar. I H : | Q1085446 |
E2_53667 | Hoffmann, Christoph Ludwig, tysk läkare, f. 1721, d. 1807, var en tid direktör för medicinska kollegiet i Münster, men flyttade 1787 öfver till Mainz, där han blef kurfurstligt geheimeråd. Han vann ett namn i medicinens historia genom sitt medicinska system, hvilket skulle sammansmälta kemiatrernas teorier med de af Haller funna resultaten öfver nervsystemets förrättningar. I H : | Q1085446 |
E3_16031 | Hoffmann, Friedrich, tysk läkare ( 1660 — 1742 ), från 1693 med. prof, i Halle. H. hörde till sin tids mest betydande medicinska skriftställare. Han vinnläde sig i synnerhet om den praktiska sidan av läkarvetenskapen. Vid sjukdomars behajidling använde han endast få läkemedel samt undvek våldsamma ingrepp. Efter H. äro Hoffmanns droppar ( se d. o. ) uppkallade. R. T - dt. * | Q76607 |
E4_37914 | Hoffmann [ - å - ], Friedrich, tysk läkare ( 1660 — 1742 ), från 1693 med. prof, i Halle. H. hörde till sin tids mest betydande medicinska skriftställare. Han vinnläde sig i synnerhet om den praktiska sidan av läkarvetenskapen. Efter H. äro Hoffmans droppar uppkallade. | Q76607 |
E1_31141 | Hofmann, Heinrich, tysk tonsättare, f. i Berlin 1842, studerade vid Kullaks konservatorium och var sedan privatlärare till 1873, hvarefter han uteslutande lefver för komposition. Af hans verk, som utveckla ett ganska betydande innehåll inom klassisk form samt särskildt utmärka sig för klangskönhet, må framhållas hans fyrhändiga pianosaker, orkesterverken Ungarische suite och Frithjofsymphonie, körsakerna Champagnerlied, Die schöne | Q314602 |
E2_53733 | Hofmann [ - ], Heinrich Karl Johann, tysk tonsättare, f. 1842 i Berlin, d. 1902 i Thüringen, var till sist medlem af konstakademiens senat i Berlin och fick professors titel. Af hans många verk, som utmärka sig särskildt för klangskönhet, må framhållas hans fyrhändiga pianosaker, orkesterverken Ungarische suite och Frithjofsymphonie, körsakerna Die schöne Melusina, Aschen | Q314602 |
E3_23774 | Hofmann [ håf - ], Casimirjosef, polskamerikansk pianist och pedagog ( f. 1876 ), var elev av bl. a. Rubinstein. H. har vunnit världsrykte som mästerlig pianist. I Stockholm konserterade han 1887 och 1936, sistnämnda år bl. a. i Konsertföreningen. Han har även utgivit skrifter om pianospel och är sedan flera år dir. för och pianolärare vid Curtisinstitutet i Filadelfia. H. G - | Q505921 |
E4_37929 | Hofmann [ håf - ], Casimir Josef, polsk - amerikansk pianist och pedagog ( f. 1876 ), var elev av bl. a. Rubinstein. H. har vunnit världsrykte som mästerlig pianist. Han har även utgivit skrifter om pianospel och var 1926 — 38 dir. för Curtisinstitutet i Philadelphia. H. har komponerat ett flertal orkester - och pianoverk m. m. | Q505921 |
E1_31643 | Houdon [ oudång ], Jean Antoine, fransk bildhuggare, född 1741, död i Paris d. 16 Juli 1828, begagnade sig af Pigalles råd, utan att vara hans lärjunge. Vid 19 års ålder erhöll han stora priset såsom bildhuggare vid École des beaux - arts och begaf sig som stipendiat till Rom, der han för kyrkan S. Maria degli angeli utförde S : t Brunos bildstod, ett | Q318741 |
E2_54612 | Houdon [ ], Jean Antoine, fransk skulptör, f. 20 mars 1741 i Versailles, d. 16 juli 1828 i Paris, vann vid 19 års ålder stora priset vid École des beaux - arts, tillbragte tio år i Italien och blef 1769 invald i akademien i Paris. Det förnämsta arbete han utförde i Rom var Den helige Bruno ( staty i marmor, se fig. till art. Bruno ). I Paris | Q318741 |
E3_16579 | Houdon [ odä ], Jean Antoine, fransk skulptör ( 1741 — 1828 ). lärjunge till Slodz, Pigalie och Lemoyne. Blev 1764 pensionär vid École de France i Rom, tillbragte tio år i Italien och specialiserade sig efter återkomsten till Frankrike på porträttskulpturen, inom vilken han gjorde sin största insats. Till H : s monumentalverk höra bl. a. statyn » Diana » ( 1778. i brons | Q318741 |
E4_38398 | Houdon [ odä ], Jean Antoine, fransk skulptör ( 1741 — 1828 ), lärjunge till Slodz, Pi - galle och Lemoyne. Han blev 1764 pensionär vid École de France i Rom, tillbragte tio år i Italien och specialiserade sig efter återkomsten till Frankrike på porträttskulpturen, inom vilken han gjorde sin största insats. 1785 företog han en resa till U. S. A. för att skulptera Washington ( | Q318741 |
E1_32087 | Hübner, Karl Wilhelm, tysk genremålare, f. 1814, d. i Düsseldorf 1879, tillhörde dervarande målareskola sedan 1837. Då de äldre Düsseldorfs - målarna hufvudsakligen sysselsatte sig med fantiserade ämnen, följde deremot H. den hos den samtida literaturen rådande lusten att upptaga och behandla de sociala frågorna, och han har i detta hänseende icke utan skäl blifvit ställd vid sidan af | Q876636 |
E2_55645 | Hübner, Karl Wilhelm, tysk målare, f. 1814, d. 1879 i Düsseldorf, tillhörde därvarande målarskola sedan 1837. Då de äldre Düsseldorfs - målarna sysselsatte sig hufvudsakligen med fantiserade ämnen, följde däremot H. den hos den samtida litteraturen rådande lusten att upptaga och behandla sociala frågor, och han har i detta hänseende icke utan skäl blifvit ställd vid sidan af skalden Freiligrath | Q876636 |
E3_17106 | Hübner [ hyp - ], Rudolf Julius Benno, tysk historie - och porträttmålare ( 1806 — 82 ). H., som varit elev av W. Schadow ( från 1823 ) i Berlin och Düsseldorf och studerat i Italien ( 1829 — 31 ), verkade sedan 1839 i Dresden, där han från 1871 var dir. för målningsgalleriet. Hans historiska och religiösa framställningar ansluta sig till Düsseldorfskolans sentimentalt romantiska | Q668099 |
E4_38879 | Hübner [ hyp - ], Julius, tysk målare ( 1806 — 82 ). H., som varit elev av W. Schadow, blev 1839 prof, i Dresden. Hans historiska och religiösa framställningar ansluta sig till Düsseldorf - skolans sentimentalt romantiska riktning, medan hans porträttmålningar uppskattas för sin omedelbara realistiska karaktär. | Q668099 |
E1_104096 | Högbom, Arvid Gustaf, geolog, universitetslärare, f. i Vännäs socken, Vesterbotten, d. 11 Jan. 1857, aflade mogenhetsexamen 1876, blef filos. kand. i Upsala 1880 och filos. lic. 1884, disputerade för graden 1885, blef docent i geologi s. å. och förestod professuren i mineralogi och geologi h. t. 1887 Mars 1890 och en del af hösten s. å | Q5820594 |
E2_56733 | Högbom, Arvid Gustaf, geolog, universitetslärare, f. 11 jan. 1857 i Vännäs socken, Västerbotten, aflade mogenhetsexamen 1876, blef filos. kand. i Uppsala 1880 och filos. licentiat 1884, disputerade för graden 1885, blef docent i geologi s. å. och förestod professuren i mineralogi och geologi höstterminen 1887 - mars 1890 och en del af hösten s. å. Han blef 1891 t. f. | Q5820594 |
E3_24133 | Högbom, Alvar, geolog ( f. 1894 10 / 6 ), brorson till A. G. H. Blev fil. dr i Uppsala 1925 och är statsgeolog sedan 1933. Jämte några geol. kartblad inom mell. Sverige och uppsatser om fjällens kvartärgeologi märkas bland H : s publikationer » De geologiska förhållandena inom Stekenjokk - Remdalens malmtrakt » ( Sveriges Geol. Undersökning, ser. C, n : | Q101388947 |
E4_39548 | Högbom. 1 ) Arvid Gustaf H., geolog, univ. - lärare ( 1857 — 1940 ), fil. dr 1885, doc. i geologi s. å., lärare i mineralogi och geologi vid Stockholms högsk. 1891 — 95, prof, där 1895 — 96, vid Uppsala univ. 1896 — 1922. H : s författarskap är ovanligt mångsidigt och tillhör vitt skilda delar av geologien och mineralogien. Därtill komma bl. a. | Q5820594 |
E1_34861 | Janssen, Pierre Jules César, fransk astrofysiker, f. 1824, blef 1873 medlem af i Paris och direktör vid det efter hans plan inrättade och 1877 öppnade fysikalisk - astronomiska observatoriet i Meudon. J. har företrädesvis egnat sin uppmärksamhet åt spektralanalysen. 1866 lyckades han, efter omfattande iakttagelser, uppvisa luftens vattenångor såsom orsak till de s. k. atmosfer - linierna i solspektret. | Q298581 |
E2_59948 | Janssen [ jasenn ], Pierre Jules César, fransk astrofysiker, f. 22 febr. 1824 i Paris, d. 23 dec. 1907 i Meudon, sändes 1857 till Peru för att studera jordmagnetismen. 1860 förelade han Franska vet. akad. resultaten af sina undersökningar öfver värmets absorption i ögats medier. 1862 tilldrog han sig stor uppmärksamhet genom en afh. öfver de mörka linjerna i sol | Q298581 |
E3_19689 | Janssen [ ^ äsän ], Pierre Jules César, fransk astronom och fysiker ( 1824 — 1907 ). Blev 1875 direktor för det på hans initiativ upprättade astrofysikaliska observatoriet i Meudon, nära Paris. J. uppvisade, att vissa av solspektrets mörka linjer, som han kallade » telluriska », uppkomma förnämligast genom vattenångan i jordens atmosfär. Han påvisade på denna väg tillvaron av vattenånga även i de | Q298581 |
E4_41588 | Janssen [ $ äsän ], Pierre Jules César, fransk astronom och fysiker ( 1824 — 1907 ). Han blev 1875 direktor för det på hans initiativ upprättade astrofysikaliska observatoriet i Meudon, nära Paris. J. uppvisade, att vissa av solspektrets mörka linjer, som han kallade telluriska, uppkomma främst genom vattenångan i jordens atmosfär. J : s i Guntur i Indien utförda iakttagelser vid den totala | Q298581 |
E1_35357 | Johansson, Johan, riksdagsman, författare, född i Ringshyttan, Nora landsförsamling, Örebro län, d. 1 Nov. 1840, måste vid 15 års ålder afbryta sin skolgång och blifva dräng i föräldrahemmet. Sedermera skötte han från 1858, då fadern dog, till 1872 dennes hemmans - och bergsbruk vid Ringshyttan och innehade 1876 - 80 egendomen Bergsäng i ofvannämnda församling. Vid sidan af sitt landtbruk skaffade J. sig | Q5886593 |
E2_165518 | Johansson, Johan, i Kälkebo, riksdagsman, f. 14 sept. 1868, är hemmansegare i Kälkebo, Forsa socken, Gäfleborgs län, var 1907 - 08 led. af Andra kammaren för Enångers och Forsa tingslag. Han var 1919 ( urtima riksdagen ) 1921 led. af Första kammaren, vald af Gäfleborgs läns landsting, och tillhörde då bondeförbundet. Riksdagarna 192224 har J. åter varit led. | Q5886593 |
E3_20116 | Johansson, Johan ( Johannes ), i Norask o g, riksdagsman, urkundsutgivare ( 1840 — 1905 ). Efter en tids skolgång i Örebro och Nora övertog J. 1858 fädernegården Ringshyttan samt innehade 1876 — 80 egendomen Bergsäng och därefter hemmanet Noraskog i sin hemtrakt. J. var led. av Örebro läns landsting 1869 — 84, av Andra kammaren 1870 — 1902 ( utom senare delen av majriksdagen 1887 ) och var därvid led. av olika | Q5886593 |
E4_42011 | Johansson, Johannes ( Johan ), i No ra - skog, bergsman och lantbrukare, politiker ( 1840 — 1905 ). J. deltog tidigt i hemtraktens offentliga liv, tillhörde Örebro läns landsting och hushållningssällskap från 1869 och blev s. å. invald i A. | Q5886593 |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.