entry_id stringlengths 5 9 | definition stringlengths 29 507 | QID stringlengths 5 15 |
|---|---|---|
E1_99483 | Fehr, Fredrik August, prest, teolog, föddes i Stockholm d. 25 April 1849, blef student 1868, filos. kand. i Upsala 1871, docent i hebreiska språket vid universitetet derstädes 1872 och filos. doktor s. å. efter att hafva försvarat afh. Den babyloniske talmud. Traktat Sanhedrin etc. Sedan F. aflagt dimissionsexamen i Jan. 1873 och blifvit prestvigd, | Q5727063 |
E2_37249 | Fehr, Fredrik August, präst, teolog, f. 25 april 1849 i Stockholm, d. 14 maj 1895 på Eknäs, Västerhaninge socken, Södertörn, blef student 1868, filos. kand. i Uppsala 1871, docent i hebreiska språket vid universitetet därstädes 1872 och filos. doktor s. å. efter att ha försvarat afh. Den babyloniske talmud. Traktat Sanhedrin etc. Sedan F. aflagt dimissionsexamen 1873 | Q5727063 |
E3_5091 | Fehr, Fredrik August, präst, teolog ( 1849 25 / » — 95 14 / s ), bror till I. N. F. Blev 1868 student samt 1872 fil. dr och docent i hebreiska vid Uppsala univ. Sedan F. avlagt dimis - sionsexamen 1873 och prästvigts, anställdes han omedelbart i Stor - kyrkoförsamlingen i Stockholm, tog pastoralexamen 1879 och blev s. å. komminister i Maria församl. i Stockholm. Han avlade 1883 teol. kand. | Q5727063 |
E4_26949 | Fehr. 1 ) Fredrik August F., teolog ( 1849 — 95 ). Han blev 1872 fii. mag. och docent i hebreiska vid Uppsala univ. samt komminister i Maria församl. i Stockholm 1879. Han utnämndes 1884 till pastor primarius i Stockholm. Teol. hedersdr i Giessen 1892. I vida kretsar uppburen som predikant och talare, gjorde F. dock sina kunskaper och sin begåvning gällande förnämligast vid sin nitiska strävan att i Sverige bereda | Q5727063 |
E1_21846 | Fincke, Gustaf, finsk ämbetsman, f. omkr. 1510, utnämndes 1547 till höfvidsman på Ny - lott, hvarunder Savolax lydde. Norra delen af detta landskap var då nästan obebodd. Understödd af Gustaf I, vidtog F. verksamma åtgdärer att för odlingen vinna detta område, och inom kort uppstod der den vidsträckta Tavisalmi socken. Längre fram förmådde F. innevånarna från Savolax att | Q5730768 |
E2_38152 | Fincke, Gustaf, finsk ämbetsman, f. omkr. 1510, d. 1566, utnämndes 1547 till höfvitsman på Nyslott, hvarunder Savolaks lydde. Norra delen af detta landskap var då nästan obebodd. Understödd af Gustaf I, vidtog F. verksamma åtgärder att för odlingen vinna detta område, och inom kort uppstod där den vidsträckta Tavisalmi socken. Längre fram ( 1552 ) förmådde F. invånarna från | Q5730768 |
E3_5626 | Fincke, Gustaf, finländsk ämbetsman ( omkr. 1510 — 66 ). Utnämndes 1547 av Gustav Vasa till hövitsman på Nyslott och utförde ett grundläggande kolonisationsarbete i Savo - laks, Österbotten och n. Tavastland samt tillförsäkrade riket besittningsrätten till de herrelösa gränstrakterna i ö. 1561 utsågs han till » gubernator » över hela Finland. ( H. E. P. ) | Q5730768 |
E4_27480 | Fincke, Gustav. finländsk ämbetsman ( omkr. 1510 — 66 ). Han utnämndes 1547 av Gustav Vasa till hövitsman på Nyslott och utförde ett grundläggande kolonisationsarbete i det inre Finland. 1561 utsågs han till gubernator över hela Finland. | Q5730768 |
E1_22005 | Fischer, Ernst Kuno Berthold, tysk filosof, född d. 23 Juni 1824 i Sandewald i Schlesien, studerade filosofi, filologi och teologi i Leipzig och i Halle. Tillgifven den nyhegelska riktningen, höll han sig dock aflägsen från densammas ytterligheter. Från 1850 höll han någon tid såsom privatdocent filosofiska föreläsningar i Heidelberg ; men ehuru dessa vunno stort bifall, blefvo de likväl snart förbjudna af det badens | Q61255 |
E2_38419 | Fischer, Ernst Kuno Berthold, tysk filosof, f. 23 juni 1824 i Sandewalde i Schlesien, d. 5 juli 1907 i Heidelberg. F. studerade filosofi, filologi och teologi i Leipzig och i Halle. Från 1850 höll han någon tid såsom privatdocent filosofiska föreläsningar i Heidelberg ; men ehuru dessa vunno stort bifall, blefvo de likväl 1853 förbjudna af det badensiska kultusministeriet till följd af en i en kyrkotidning | Q61255 |
E3_5897 | Fischer, Kuno, tysk filosof ( 1824 — 1907 ). Som docent i Heidelberg möttes F. av svårigheter, enär hans åskådning ansågs ej stå i överensstämmelse med kyrkoläran ; han förbjöds 1852 föreläsa men blev 1856 prof, vid univ. i Jena och 1872 i Heidelberg, därhän genom glänsande vältalighet utövade stort inflytande. F : s förnämsta arbete är den stort anlagda » Geschichte der neue - ren Philosophie | Q61255 |
E4_27703 | Fischer, Kuno, tysk filosof ( 1824 — 1907 ). Han blev 1872 prof, i Heidelberg, där han genom glänsande vältalighet utövade stort inflytande. F : s förnämsta arbete är den stort anlagda Geschichte der neueren Philosophie ( 9 bd, 1854 — 77 ). I sin egen filosofi var F. påverkad av Hegel. Bland hans arbeten märkas System der Logik und Methaphysik oder | Q61255 |
E1_22347 | Fleury [ flöri ], Claude, fransk kyrkohistoriker, f. 1640, var först advokat vid parlamentet i Paris och lät sedermera, 1667, prestviga sig. 1672 blef han underlärare för prinsarna af Conti, 1683 abbot i cisterciensklostret Loc - Dieu och 1689 underlärare för Ludvig XIV : s sonsöner hertigarna af Bourgogne, Anjou och Berry. För den fördragsamhet, | Q929742 |
E2_39040 | Fleury [ flöri ], Claude, fransk kyrkohistoriker, f. 1640, d. 1723 i Argenteuil, var först advokat vid parlamentet i Paris och lät 1667 prästviga sig. 1689 blef han underlärare för Ludvig XIV : s sonsöner hertigarna af Bourgogne, Anjou och Berry. För den fördragsamhet, som han lade i dagen under striden mellan molinister och jansenister, utnämndes han 1716 till Ludvig | Q929742 |
E3_6327 | Fleury [ flöri ], André Hercule de, fransk kardinal och statsman ( 1653 — 1743 ). F. var son till en skatteuppbördsman och blev allmoseutdelare hos Ludvig XIV 1683, biskop i Fréjus 1698 och lärare för dauphin, sedermera Ludvig XV, över vilken han vann stort välde. Då L. H. de Bourbon ( se Condé, släktöversikten ) blivit premiärminister 1723, fick | Q439144 |
E4_28143 | Fleury [ flörij, André Hercule de, fransk kardinal och statsman ( 1653 — 1743 ). F. var son till en skatteuppbördsman och blev all - moseutdelare hos Ludvig XIV 1683, biskop i Fréjus 1698 och lärare för dauphin, sedermera Ludvig XV, över vilken han vann stort välde. Då L. H. de Bourbon blivit premiärminister 1723, fick F. än större inflytande, störtade Bour | Q439144 |
E1_22998 | Forster, John, engelsk skriftställare, f. 1812, d. 1876, egnade sig tidigt åt literaturen och förvärfvade sig ett framstående namn såsom historisk, biografisk och kritisk författare. Han lemnade bidrag till, hvars redaktion han skötte 184858, och som under denna tid blef en af de inflytelserikaste tidningarna, samt var derjämte medarbetare i,, hvilken han under flere år redigerade. Då Dickens nedlade ledningen af, blef | Q951193 |
E2_40088 | Forster [ fåsto ], John, engelsk skriftställare, f. 1812, d. 1876, förvärfvade sig ett betydande namn såsom essayförfattare. Han lämnade bidrag till The examiner, hvars redaktion han skötte 1847 - 56 och som under denna tid blef en af de inflytelserikaste tidningarna, samt till,, hvilken han under flera år redigerade. Då Dickens 1846 nedlade ledningen af, blef F. för några månader dennes efterträdare. | Q951193 |
E3_7203 | Forster [ fästa ], John, engelsk skriftställare ( 1812 — 76 ). Förvärvade sig namn som essäförfattare. Då Dickens 1846 nedlade ledningen av Daily News, blev F. för några månader dennes efterträdare. Ryktbarast blev F. genom sina historiska och biografiska verk, bland vilka » The life of Charles Dickens » ( 3 bd, 1872 — 74 ) torde vara mest känt ; bland de övriga märkas » The life and times of Oliver Goldsm | Q951193 |
E4_28970 | Forster [ fåsta ], John, engelsk skriftställare ( 1812 — 76 ). Ryktbarast blev F. genom sina historiska och biografiska verk, bland vilka The life of Charles Dickens ( 3 bd, 1872 — 74 ; förk. sv. övers. 1928 ) torde vara mest känt. Forster [ fåsta ], William Edward, engelsk statsman ( 1818 — 86 ). Urspr. textilfabrikör, var F. från 1861 till | Q951193 |
E1_23144 | Fould [ foul ], Achille, fransk statsman, född 1800, var son till en rik judisk bankir och öfvertog efter fadern ledningen af det bekanta bankirhuset. 1842 blef F. medlem af deputeradekammaren, der han gällde som auktoritet i finansfrågor, 1848 invaldes han i nationalförsamlingen och öfvertog vid bildandet af det bonapartistiska kabinettet d. 31 Okt. 1849 finansportföljen, som han behöll till d. | Q340215 |
E2_40392 | Fould [ föl ], Achilie, fransk statsman, f. 17 nov. 1800 i Paris, d. 5 okt. 1867 i Tarbes, var son till en rik judisk bankir och öfvertog efter fadern ledningen af bankirhuset Fould, Oppenheim et comp. 1842 blef F. medlem af deputeradekammaren, där han understödde Guizots politik och gällde som auktoritet i finansfrågor, 1848 invaldes han i nationalförsamlingen och öfver | Q340215 |
E3_7384 | Fould [ fold ], A c h i 11 e, fransk finansman av judisk börd ( 1800 — 67 ). Var delägare i en stor bankirfirma, invaldes i deputeradekammaren, gällde där som auktoritet i finansfrågor och var okt. 1849 — jan. 1852 med två korta avbrott finansminister. F. blev 1852 ministre d état och var 1861 — 67 ånyo finansminister. Han var rik på utvägar och skicklig i att uppställa en | Q340215 |
E4_29172 | Fould [ fold ], A c h i 11 e, fransk finansman av judisk börd ( 1800 — 67 ). Han var 1849 — 1852 med två korta avbrott finansminister. F. blev 1852 ministre d état och var 1861 — 67 ånyo finansminister. Han var uppslagsrik samt skicklig i att uppställa en budget, så att den gav illusion av goda statsfinanser. | Q340215 |
E1_23182 | Fracastoro, Girolamo, italiensk läkare, skald, fysiker och astronom, f. 1483, d. 1553, berömd för sitt arbete öfver farsoter, De contagione et contagiosis morbis eorumque curatione ( 1546 ), som innehåller de tidigaste underrättelserna om fläcktyfus, och ännu mer namnkunnig för sin dikt om syphilis, Syphilis seu morbus galliens ( 1530 | Q318593 |
E2_40456 | Fracastoro [ - kasta rå ], Girolamo, italiensk läkare, skald, fysiker och astronom, f. 1483, d. 1553, berömd för sitt arbete öfver farsoter, De contagione et contagiosis morbis eorumque curatione ( 1546 ), som innehåller de tidigaste underrättelserna om fläcktyfus, och ännu mer namnkunnig för sin dikt om syfilis, Syphilis seu morbus gall | Q318593 |
E3_7422 | Fracastoro [ - stårå ], Girolamo, italiensk läkare ( 1484 — 1553 ), f. och d. i Verona. Mest bekant är F. som förf, till » Syphilidis sive morbi gallici libri tres » ( 1530 ), den mest berömda av äldre tiders medicinska lärodikter. Från F. härrör namnet syfilis. F. var en mångsidig renässanslärd, bl. a. en av de första | Q318593 |
E4_29212 | Fracastoro [ - stårå ], Gir o lamo, italiensk läkare ( 1483 — 1553 ). Mest bekant är F. som förf, till lärodikten Syphilidis sive morbi gallici libri tres ( 1530 ). | Q318593 |
E1_23581 | Freytag, Gustav, tysk romanförfattare, född 1816 i Kreuzburg i Schlesien, erhöll 1838 den filosofiska graden, hvarefter han 1839 slog sig ned i Breslau såsom privatdocent i tyska språket och literaturen. Sedan 1847 har F. varit bosatt i Dresden och Leipzig, uteslutande sysselsatt med literär verksamhet. I denna kan man hos F. urskilja tvänne perioder. Under den förra, hvilken omfattar tiden 184055, söker | Q58811 |
E2_41041 | Freytag [ fraj - ], Gustav, tysk författare, f. 13 juli 1816 i Kreuzburg i Schlesien, d. 30 april 1895 i Wiesbaden, student 1835 vid universitetet i Breslau, där han af Hoffmann von Fallersleben drogs till den uppblomstrande germanistiken och 183944 var docent i tyska språket och litteraturen. 184870 var han medredaktör af den spridda och betydande liberala tidskriften i Leipzig, var en kort | Q58811 |
E3_7954 | Freytag [ fräitäk ], Gustav, tysk författare ( 1816 — 95 ). Var 1839 — 44 docent i tyska språket och litteraturen i Breslau, 1848 — 61 och 1867 — 70 medredaktör av den betydande liberala tidskriften Die Grenzboten i Leipzig, där han verksamt arbetade för Tysklands enhet under Preussens ledning och litterärt förordade en nationellt borgerlig realism. Som lustspelsför - fattare hade F. flera framgångar. » Die Journalisten » ( 185 | Q58811 |
E4_29725 | Freytag [ fräitäk ], Gustav, tysk författare ( 1816 — 95 ). Han var 1839 — 44 docent i tyska språket och litteraturen i Breslau, 1848 — 61 och 1867 — 70 medredaktör av den betydande liberala tidskriften Die Grenzboten i Leipzig. Som lustspelsförfatta - re hade F. flera framgångar. Die Journalisten ( 1852 ), hans sista komedi, når högst. Värdefull är hans empiriska dramaturgi | Q58811 |
E1_23652 | Frigel, Per, musiker, föddes d. 2 Sept. 1750 i Kalmar, der fadern var teologie lektor. Tidigt idkade han musikaliska studier jämte humaniora. Efter att 1770 hafva undergått studentexamen och 1776 blifvit promoverad, antog han en enskild lärarebefattning i Stockholm. Intagen i sällskapet, gjorde han sig der snart känd såsom tonsättare af tvänne symfonier, hvarefter dåvarande k. teaterdirektören Ehrensvärd | Q1525959 |
E2_41164 | Frigel, Per, musiker, f. 2 sept. 1750 i Kalmar, d. 24 nov. 1842 i Stockholm, idkade tidigt musikaliska studier jämte humaniora. Han blef 1770 student i Uppsala och 1776 filos. magister, hvarefter han antog en enskild lärarbefattning i Stockholm. Intagen i sällskapet, gjorde han sig där snart känd såsom tonsättare af två symfonier, hvarefter dåv. k. teaterdirektören Ehrensvärd föreslog | Q1525959 |
E3_8039 | Frigel, Per, tonsättare ( 1750 — 1842 ). Blev fil. mag. 1776 i Uppsala och var 1785 — 1809 sekreterare i Statskontoret samt 1796 — 1841 Mus. akad : s sekr., sedan prof, vid Konserva - toriet, där han undervisade i harmonilära och komposition. Skrev bl. a. kyrkliga verk, däribland oratoriet » Försonaren på Oljoberget » ( uppf. 1815 och 1820 ) | Q1525959 |
E4_29808 | Frigel, Pehr, tonsättare ( 1750 — 1842 ). Han var 1796 - — 1841 Mus. akad : s sekr., sedan prof, vid Konservatoriet, där han undervisade i harmonilära och komposition. Skrev bl. a. kyrkliga verk, däribland oratoriet Försonaren på Oljo - berget ( uppf. 1815 och 1820 ). | Q1525959 |
E1_25232 | Gaskell, Elizabeth Cleghorn, såsom ogift Stevenson, engelsk författarinna, född 1810, död 1865, var gift med en unitarisk prest i Manchester och vann stort anseende såsom författarinna af sociala romaner. De förnämsta äro Mary Barton ( 1848 ; Mary Barton. En berättelse ur lifvet i Manchester, 1854 ), en mästerlig skildring af de engelska fabriksarbetarnas lif ; Ruth ( 1853 ; Ruth. Novell af förf. till Mary | Q229226 |
E2_43763 | Gaskell [ gäskel ], Elizabeth Cleghorn, född Stevenson, engelsk författarinna, f. 1810, d. 1865, gifte sig 1832 med en unitarisk präst i Manchester och vann stort anseende som romanförfattarinna. Hennes första längre prosaskildring, Mary Barton ( Mary Barton. En berättelse ur lifvet i Manchester, 1854 ), en mästerlig skildring af de engelske fabriksarbetarnas lif, offentliggjordes anonymt 1848. Den följdes af | Q229226 |
E3_9786 | Gaskell [ gäskol ], Elizabeth, född S teve n s o n, engelsk författarinna ( 1810 — 65 ). Skrev romaner : » Mary Barton » ( sv. övers. 1854 ), » Ruth » ( sv. övers, s. å. ), » Cran - ford » ( 1853 ), » North and south » ( 1855 ; » Margreta », 1856 ) m. fl. väl berättade öden från en | Q229226 |
E4_31758 | Gaskell [ gäskol ], Elizabeth Cleghorn, född Stevenson, engelsk författarinna ( 1810 — | Q229226 |
E1_26414 | Gluck, Christoph Willibald, tysk tonsättare och opera - reformator, föddes d. 2 Juli 1714 på godset Weidenwang vid Neumarkt i Oberpfalz, der hans fader var skogvaktare. Han sattes 1726 i en jesuitskola i Böhmen och kom 1732 till Prag, hvarest han under Czernohorsky fortsatte sin musikaliska uppfostran och lärde violoncell, allt under det han lifnärde sig genom att | Q130759 |
E2_45480 | Gluck [ glokk ], Christoph Willibald, tysk tonsättare och opera - reformator, f. 2 juli 1714 på godset Weidenwang vid Neumarkt i Ober - Pfalz,. d. 15 nov. 1787 i Wien, var son af en jägmästare. Han sattes 1726 i en jesuitskola i Böhmen, där han undervisades äfven i sång och instrumentalspel, och kom 1732 till Prag, | Q130759 |
E3_10938 | Gluck [ glok ], Christoph Willibald, tysk tonsättare och operareformator ( 1714 2 / 7 — 87 15 / n ). Studerade musik i Prag och upptogs i furst Lobkowitz hem i Wien, sändes sedan på dennes bekostnad till Milano och utbildades där av Sammartini. 1741 fick han sin första opera uppförd i Milano. Fursten medtog honom sedan till London och Paris. Efter återkomsten företog G. som kapellmästare för Mingotti | Q130759 |
E4_32898 | Gluck [ glok ], Christoph Wi 11 ib ald, österrikisk tonsättare och operareformator ( 1714 2 / t — 87 15 / ii ). Han studerade musik i Prag och upptogs i furst Lobkowitz hem i Wien, sändes sedan på dennes bekostnad till Milano och utbildades där av Sammartini. 1741 fick han sin första opera uppförd i Milano. Fursten medtog honom sedan till London och Paris. Efter återkomsten företog G. som kapellmästare för | Q130759 |
E1_26499 | Gobineau [ gåbinå ], Joseph Arthur de, grefve fransk diplomat och skriftställare, född d. 14 Juli 1816 i Ville - dAvray i närheten af Paris, beträdde 1849 den diplomatiska banan, fick 1855 anställning vid den franska beskickningen i Persien och blef 1859 kejserlig kommissarie vid de franska fiskerietablissementen i Newfoundland. 1861 återvände han till Persien, förflyttades 1864 som envoyé till Athen, | Q264918 |
E2_45600 | Gobineau [ gåbinå ], Joseph Arthur de, grefve, fransk diplomat och skriftställare, f, 14 | Q264918 |
E3_11021 | Gobineau [ gåbinå ], Joseph Arthur de, greve, fransk diplomat, rasforskare ( 1816 — 82 ). Ingick 1849 på diplomatbanan, tjänstgjorde 1854 — 64 ( med avbrott för en mission till New Foundland ) vid franska legationen i Persien, blev envoyé 1864 i Aten, 1868 i Rio de Janeiro samt var 1872 — 77 envoyé i Stockholm. — G. utgav ett stort antal skrifter av skönlitterärt, språkligt, kulturhistor | Q264918 |
E4_32982 | Gobineau [ gåbinå ], Joseph Arthur de, greve, fransk diplomat, historiefilosof ( 1816 — 82 ). Han ingick 1849 på diplomatbanan, tjänstgjorde 1854 — 64 vid franska legationen i Persien, blev envoyé 1864 i Aten, 1868 i Rio de Janeiro samt var 1872 — 77 envoyé i Stockholm. — G. utgav ett stort antal skrifter av skönlitterärt, språk - ligt, kulturhistoriskt och antropologiskt innehåll, resebeskr | Q264918 |
E1_26844 | Graham [ grääm ], George, engelsk ur - och instrumentmakare, född 1675, kom 1688 i lära hos urmakaren Tompion i London och öfvertog efter dennes död affären. G. dog 1751 och ligger begrafven i Westminster Abbey, i samma graf som Tompion. Bland uppfinnare inom urmakeriet intager G. ett af de främsta rummen. Han konstruerade de båda slag af kompenserade pendlar, som ännu i dag allmänt användas, | Q964704 |
E2_46176 | Graham [ greiem ], George, engelsk ur - och instrumentmakare, f. 1673 i Horsgills, vid Kirklinton, Cumberland, d. 20 nov. 1751, kom 1688 i lära hos urmakaren Tompion i London och öfvertog efter dennes död affären. 1716 blef han assistent och 1721 master of the Court of the company of clock - makers of the city of London. G. ligger begraf | Q964704 |
E3_11383 | Graham [ gréFøm ], George, engelsk ur - och instrumentmakare ( 1673 — 1751 ), verksam i London. Som uppfinnare inom urmakeriet intager G. ett av de 4rämsta rummen. Bland hans uppfinningar märkas särskilt kvicksilverpendeln ( 1726 ), vilken ännu är i bruk, samt idén till rostpendeln, vilken emellertid konstruerades först av J. Harrison ( 1725 ). G. var en av de första egentliga astronomiska | Q964704 |
E4_33364 | Graham [ grefam ], George, engelsk in - strumentmakare ( 1675 — 1751 ), verksam i London. Som uppfinnare inom urmakeriet intager G. ett av de främsta rummen. Bland hans uppfinningar märkes särskilt kvicksilverpendeln. Ett G : s pendelur, inköpt av A. Celsius, är ännu i gång på Uppsala observatorium. G. utförde också undersökningar över jordmagnetismen och upptäckte den magnetiska deklinationens dagliga variation. | Q964704 |
E1_27039 | Gray [ grä ], Thomas, engelsk skald, kallad Englands Pindaros, föddes 1716 i London, gjorde 173941 tillsammans med Horace Walpole en resa genom Frankrike och Italien, lefde derefter som rättslärd i Cambridge och blef 1768 professor i nyare historia vid dervarande universitet. Död 1771. Sin resa beskref G. förträffligt i sina Lettres, journal of tour in Italy. Hans dikter, hvilka 1768 utgåfvo | Q315516 |
E2_46517 | Gray [ gréi ], Thomas, engelsk skald, f. 1716 i London, d. 1771, gjorde 1739 - 41 tillsammans med Horace Walpole en resa genom Frankrike och Italien, lefde därefter som rättslärd i Cambridge och blef 1768 professor i nyare historia där. Sin resa beskref G. förträffligt i sina Letters, journal of a tour in Italy. Hans dikter, hvilka 1768 utgåfvos samlade för första | Q315516 |
E3_11599 | Gray [ gréi ], Thomas, engelsk skald ( 1716 — 71 ). Gjorde 1739 — 41 tills, m. Horace Wal - pole en resa genom Frankrike och Italien, levde därefter tidtals i Cambridge och blev 1768 prof, i nyare historia där. Sin resa beskrev G. förträffligt i » Letters, journal of a tour in Italy ». Hans dikter utgåvos samlade f. ggn 1768 ; mest berömd är » Elegy written | Q315516 |
E4_33567 | Gray [ grei ], Thomas, engelsk skald ( 1716 — 71 ). Han blev 1768 prof, i nyare historia i Cambridge. Hans dikter utgåvos samlade f. ggn 1768 ; mest berömd är Elegy written in a country churchyard ( 1751 ; övers, av A. G. Silverstolpe ). G. bidrog till barockdiktningens avlösning av romantiken genom sina oden, vilka i sin musikaliska form och elegiska | Q315516 |
E1_27333 | Grote [ gråt ], George, engelsk historieskrifvare, f. 1794, fick redan vid 16 års ålder inträda i sin faders bankiraffär i London, men egnade all sin lediga tid åt grundliga studier i gamla och moderna språk, historia, metafysik och politisk ekonomi. I sitt första arbete, Essay on parliamentary reform ( 1821 ), förfäktade han de vidsträcktaste principer för en folklig representation. Derpå följde ett arbete | Q1364848 |
E2_47033 | Grote [ gråHt ], George, engelsk politiker och häfdatecknare, f. 17 nov. 1794, d. 18 juni 1871, inträdde vid 16 års ålder i sin faders bankiraffär, men fann dessutom tid att bedrifva omfattande studier i klassiska och moderna språk, filosofi, historia och nationalekonomi och kom därvid under starkt inflytande af Bentham och Mill. I en mot Mackintoshs klassvalsteorier riktad skrift Statement of the question | Q1364848 |
E3_11935 | Grote [ gräut ], George, engelsk politiker och hävdatecknare ( 1794 — 1871 ). Inträdde 1810 i faderns bankiraffär men bedrev samtidigt omfattande studier i språk, filosofi och historia. G. utgav 1831 » The essentials of par - liamentary reform », var 1833 — 41 led. av underhuset och slöt sig till de s. k. filosofiska radikalerna. 1843 upphörde han med affärerna och ägnade sig uteslutande åt historisk forskning | Q1364848 |
E4_33885 | Grote [ gråut ], George, engelsk historiker ( 1794 — 1871 ). Han inträdde 1810 i faderns bankiraffär men bedrev samtidigt omfattande studier i språk, filosofi och historia. G. var 1833 — 41 led. av underhuset och slöt sig till de s. k. filosofiska radikalerna. 1843 upphörde han med affärerna och ägnade sig uteslutande åt historisk forskning. Hans huvudarbete är en klassisk skildring av Greklands öden t. o. m. Alexander den stores död | Q1364848 |
E1_28489 | Haeckel [ Häckel ], Ernst Heinrich, tysk naturforskare, född i Potsdam d. 16 Febr. 1834, studerade, sedan 1852, vid universiteten i Berlin och Würzburg, promoverades i Berlin 1857 till doktor och aflade derstädes 1858 medicinsk statsexamen. 1861 blef H. docent i Jena i jämförande anatomi samt 1862 e. o. och 1865 ord. professor i zoologi derstädes. För | Q48246 |
E2_49066 | Haeckel [ hä kkel ], Ernst, tysk biolog, f. 16 febr. 1834 i Potsdam, studerade från 1852 vid universiteten i Berlin och Würzburg och promoverades i Berlin 1857 till med. doktor. 1861 blef H. docent i jämförande anatomi i Jena samt 1862 e. o. och 1865 ord. professor i zoologi därstädes. 1906 utnämndes han af storhertigen af Sachsen - | Q48246 |
E3_13192 | Haeckel [ häkol ], Ernst Heinrich, tysk zoolog och naturfilosof ( 1834 10 / 2 — 1919 9 / 8 ). Blev med. dr 1857 efter studier för Köl - liker, Virchow och Joh. Müller samt genom Gegenbaurs förord prof, i zoologi i Jena, där han verkade 1862 — 1909. — H : s specialforskning ägnades helt åt de lägsta djuren ; främst står hans monumentala verk | Q48246 |
E4_35194 | Haeckel [ häkal ], Ernst Heinrich, tysk zoolog och naturfilosof ( 1834 — 1919 ), prof, i zoologi i Jena 1864 — 1909. — H : s specialforskning ägnades helt åt de lägsta djuren ; främst står hans monumentala verk Die Radio - larien ( 1862 — 88 ), vidare Die Kalk - schwämme ( 1872 ), Das System der Me - dusen ( 1879 ) och | Q48246 |
E1_28835 | Hallenberg, Jonas, häfdaforskare, föddes d. 7 Nov. 1748 i Hallaryds socken i Kronobergs län, der hans fader, bonden Anders Eskilsson, egde en liten hemmansdel. Understödd af sin morbroder, eloquentiae lektorn vid Vexiö gymnasium Anders Hallenberg, genomgick han detta läroverk och blef student 1771 i Upsala, der han 1776 erhöll filos. magistergraden och s. å. kallades | Q5784592 |
E2_49668 | Hallenberg, Jonas, häfdaforskare, f. 7 nov. 1748 i Hallaryds socken i Kronobergs län, där hans fader, bonden Anders Eskilsson, egde en liten hemmansdel, d. 30 okt. 1834 i Stockholm. Understödd af sin morbroder, eloquentiæ lektorn vid Växjö gymnasium Anders Hallenberg, genomgick han detta läroverk och blef student 1771 i Uppsala, där han 1776 erhöll filos. magister | Q5784592 |
E3_13462 | Hallenberg, Jonas, historiker ( 1748 7 / u — 1834 3O / io ). Var bondson från s. Småland, studerade vid Växjö läroverk och därpå vid Uppsala univ., där han 1776 efter sin promotion till fil. mag. kallades till docent j historia. Redan 1779 bosatte han sig i Stockholm och ingick som e. o. tjänsteman i Riksarkivet, Kungl. bibi, och Svea hovrätt samt ägnade sig åt historiska forskningar. Hans första större | Q5784592 |
E4_35426 | Hallenberg, Jonas, historiker ( 1748 — 1834 ), fil. mag. 1776, doc. i historia i Uppsala s. å. Redan 1779 bosatte han sig i Stockholm och ingick som e. o. tjänsteman i Riksarkivet, Kungl. bibi. och Svea hovrätt samt ägnade sig åt historiska forskningar. Hans första större verk är Nya allmänna historien ifrån början af i6 : e århundradet ( 3 dir, 1782 — 85 ). H. | Q5784592 |
E1_28962 | Hamerling, Robert, tysk - österrikisk skald, f. 1830 i Kirchberg am Wald i Nedre Österrike, blef 1855 lärare vid gymnasiet i Triest, fick 1866 på grund af sjuklighet afsked från denna befattning och har sedan dess lefvat i Graz, uteslutande sysselsatt med poetisk verksamhet. Redan vid sexton års ålder hade han skrifvit åtskilliga dramer. Hans förnämsta diktskapelser äro följande : det lyriska eposet Venus im exil 1858 ; 4 : de | Q79088 |
E2_49890 | Hamerling, Robert, österrikisk skald och filosof, f. 1830 i Kirchberg am Wald i Nedre Österrike, d. 1889 i Graz, blef 1855 gymnasielärare i Trieste, fick 1866 för sjuklighet afsked från denna befattning och lefde sedan i Graz, uteslutande sysselsatt med poetisk verksamhet. Hans lefnad förbittrades af ett mycket svårt och långvarigt underlifslidande. H. började som lyriker med Sangesgruss vom sirande der Adri | Q79088 |
E3_13651 | Hamerling, Robert, österrikisk författare ( 1830 — 89 ), 1855 — 66 gymnasielärare i Trieste ; levde sedan i Graz för sitt författarskap. H. började som poet ( bl. a. berättelsen » Venus im Exil », 1858 ), vann stort rykte med eposen » Ahasver in Rom » ( 1866 ; från Neros tid ) och » Der König von Sion » ( 1869 ; 6 : e uppl. 1903 ), vilket skildrar veder | Q79088 |
E4_35612 | Hamerling, Robert, österrikisk författare ( 1830 — 89 ). H. vann stort rykte med eposen Ahasver in Rom ( 1866 ) och Der König von Sion ( 1869 ). Den grekiska kärleksromanen Aspasia ( 1876 ; sv. övers. 1881 ), de självbiogra - Rattenfängerhaus i Hameln. fiska Stationen meiner Lebenspilgerschaft ( 1889 ) och Lehrjah | Q79088 |
E1_29226 | Hansen, Karl Fredrik Sundt, norsk målare, född i Stavanger d. 30 Jan. 1841, studerade 185865 i Köpenhamn och Düsseldorf ( under Vautier ) samt 186569 i Paris. Sedan 1872 har han varit bosatt i Stockholm, och 1874 blef han ledamot af Akademien för de fria konsterna derstädes. H : s genrebilder, hvilka nästan alltid hemta sina motiv från den norska allmogens lif, utmärka sig genom | Q4583808 |
E2_50422 | Hansen, Hans Nikolaj, dansk målare, f. 15 maj 1853 i Köpenhamn, studerade vid konstakademien och i Paris och målade med dristig pensel olikartade ämnen : Flickan på kyrkogården ( 1880, Glyptoteket ), Bondedomen öfver Torben Oxe ( 1883 ), Kung Lear ( 1888, Hirschsprungska samlingen ), Den gamle skogvaktaren ( 1904 ), Stadsmusikanterna ( 1905 ) m. fl. Hans romantiska läggning och hans stora fantasi | Q5788394 |
E3_13997 | Hansen, Hans Nikolaj, dansk målare ( 1853 — 1923 ). Studerade i Köpenhamn och i Paris för Bonnat, målade historiska ämnen, porträtt och genretavlor, utförde raderingar av stor fantasirikedom och originalitet samt likaledes betydande illustrationer till » Aladdin », » St. Hansaftenspil », » Skærsommernats - dröm » m. fl. Representerad även i Nationalmuseum i Stockholm. G - g N. | Q5788394 |
E4_35952 | Hansen, Hans Nikolaj, dansk målare ( 1853 — 1923 ), idkade både historie -, landskaps - och folklivsmåleri ( Sjuka på S : t Helenas grav ). Som tecknare utövade H. en mycket betydande verksamhet. Hans illustrationer, bl. a. till Oehlen - schläger och Holberg, blevo mycket berömda, och som raderare hörde han till Danmarks främste. | Q5788394 |
E1_29324 | Harley [ harli ], Robert, grefve af Oxford. Se Oxford. | Q332499 |
E2_50599 | Harley [ häli ], Robert, 1 : e earl af Oxford, engelsk statsman och boksamlare, f. 1661, d. 1724, tillhörde en gammal adelssläkt från Herefordshire. Hans farfar, sir Robert H. ( f. 1579, d. 1656 ), var nitisk puritan och medlem af, och äfven hans far, sir Edward H. ( f. 1624, d. 1700 ), | Q332499 |
E3_14117 | Harley [ häTi ], Robert, earl av Oxford ( se d. o. ). | Q332499 |
E4_36070 | Harley [ häli ], Robert, Earl av Oxford ( se d. o. ). | Q332499 |
E1_29428 | Hartmansdorff, Jakob August von, ämbetsman, riksdagsman, af en från svenska Pommern bördig ätt, föddes i Adelöfs socken i Jönköpings län d. 12 Mars 1792. Fadern, kapten vid Jönköpings regemente, afled i hans barndom och efterlemnade ett torftigt hem. Sträng arbetsamhet och sparsamhet blefvo oundgängliga för H : s fortkomst, och dessa egenskaper tillegnade han sig tidigt. De medförde väl en sträf karakter | Q5792035 |
E2_50759 | Hartmansdorff, Jakob August von, ämbetsman, politiker, af en från svenska Pommern bördig ätt, f. 12 mars 1792 i Adelöfs socken i Jönköpings län, d. 21 dec. 1856 i Stockholm. Fadern, kapten vid Jönköpings regemente, afled i hans barndom och efterlämnade ett torftigt hem. Sträng arbetsamhet, ihärdighet och sparsamhet blefvo tidigt utmärkande för sonen, så ock ett utprägladt ordningssinne, stor duglighet och | Q5792035 |
E3_14237 | Hartmansdorff, Jakob August von, ämbetsman, politiker ( 1792 12 / 3 — 1856 21 / i2 ) ; tillhörde en urspr. pommersk släkt, som fick svenskt adelskap 1683. H., som uppväxte i ett obemedlat hem, visade sig tidigt arbetsam, ihärdig, sparsam och ordentlig ; jämte duglighet ägde han stark självtillit. Han blev student i Uppsala 1806, tog examen till rättegångsverken 1807 | Q5792035 |
E4_36174 | Hartmansdorff, Jakob August von, ämbetsman, politiker ( 1792 — 1856 ). H., som uppväxte i ett obemedlat hem, blev student i Uppsala 1806, tog kansliexamen 1808 och tjänstgjorde från 1809 i Svea hovrätt och Krigsexpeditionen samt ( 1810 — 12 ) i Pommerska expeditionen. Han blev 1812 kanslist i departementet för kolonialärenden. H. stod den nyromantiska kretsen nära och umgicks bl. a. i L | Q5792035 |
E1_29454 | Hase, Karl August, tysk teolog, f. 1800, bosatte sig 1823 såsom docent i Tübingen, men insattes s. å. för delaktighet i Erlangens ( se d. o. ) på fästningen Hohenasperg och hölls fången 10 månader. 1830 utnämndes han till professor i teologi i Jena. H. är en af nutidens mera framstående teologer och har särskildt utmärkt sig på de kyrkohistoriska och dogmatiska områdena. I sitt teologiska | Q215672 |
E2_50807 | Hase [ ], Karl August von, tysk protestantisk teolog, f. 1800, d. 1890, blef 1823 privatdocent i Tübingen, hölls för delaktighet i bl. a. Erlangens 1824 — 25 i fängelse på Hohenasperg, begynte där sin författarverksamhet, närmast som dogmatiker ( Lehrbuch der evangelischen dogmatik, 1826, 6 : e uppl. 1870 ;, 1839 ) | Q215672 |
E3_14268 | Hase [ häzø ], Karl August von, tysk evangelisk teolog ( 1800 — 90 ). Blev 1823 docent i Tübingen, hölls för delaktighet i Er - langens Burschenschaft 1824 — 25 i fängelse på Hohenasperg och begynte där sin författarverksamhet, närmast som dogmatiker ( » Lehrbuch der evan - gelischen Dogmatik », 1826 ; 6 : e uppl. 1870 ; » Hases | Q215672 |
E4_36201 | Hase [ häza ], Karl August von, tysk evangelisk teolog ( 1800 — 90 ). Han blev prof, i Jena 1830, tillhörde Schleiermachers lärjungar ( förmedlingsteologerna ) och syftade med sin teologi till en försoning mellan fromhet och modern bildning. I Hutterus redivivus ( 1829 ; sv. övers. 1833 och 1847 ) ville han ge en objektiv framställning av den gammalluterska dogmat | Q215672 |
E1_102857 | Haslund, Otto Karl Bentzon, dansk porträtt - och djurmålare, född d. 4 Nov. 1842 i Köpenhamn, genomgick konstakademien, vistades 1873 74 i Italien och fick 1887 utställningsmedaljen för en skämtsam skildring ur borgarelifvet, Konsert, inköpt för den k. tafvelsamlingen. 1892 blef han medlem af akademirådet och fick 1894 titel af professor. Han har målat en mängd utmärkta porträtt samt dessutom flere lifliga genreta | Q5359654 |
E2_50830 | Haslund, Otto Karl Bentzon, dansk målare, f. 4 nov. 1842 i Köpenhamn, genomgick konstakademien och fick 1887 utställningsmedaljen för en skämtsam skildring ur barnlifvet, Konsert ( Konstmuseet ). 1892 blef han medlem af akademirådet och fick 1894 titel af professor. Han har målat goda porträtt, genretaflor, landskap och djurbilder. Konstmuseet eger Kor på fältet, Lektion i stickning m. fl., i Gl | Q5359654 |
E3_14281 | Haslund, Otto Carl Bentzon, dansk målare ( 1842 — 1917 ) ; fick 1894 titeln prof. I hög grad omtyckta blevo hans av hjärtlig humor präglade genrestycken med bönder eller barn, bl. a. » Två gamla, som fira söndag » ( i Glyptoteket i Köpenhamn ) och » Konsert i barnkammaren » ( i konstmuseet i Köpenhamn ). Även H : s porträtt, djurbilder och landskap blevo populära. G - g N. | Q5359654 |
E4_36217 | Haslund [ - lon ], Otto Carl Bentzon, dansk målare ( 1842 — 1917 ). I hög grad omtyckta blevo hans av hj ärtlig humor präglade genrestycken med bönder eller barn. Även H : s porträtt, djurbilder och landskap blevo populära. | Q5359654 |
E1_102895 | Haupt, Paul, tysk assyriolog, f. 1858, blef 1883 e. o. professor i Göttingen och s. å. professor i semitisk filologi vid John - Hopkins - universitetet i Baltimore. Se vidare Kilskrift, sp. 683. | Q214158 |
E2_50969 | Haupt, Paul, tysk assyriolog, f. 1858, blef 1883 e. o. professor i Göttingen och s. å. professor i semitisk filologi vid Johns - Hopkins - universitetet i Baltimore. H. har i den af honom och Fr. Delitzsch utgifna serien ( 1881 ff. ) samt i tidskrifter gifvit många betydande bidrag till den assyriologiska och jämförande semitiska grammatiken, | Q214158 |
E3_14372 | Haupt, Pa u 1, tysk assyriolog ( 1858 — 1927 ). Blev 1883 prof, i semitiska språk vid Johns Hopkins - univ. i Baltimore. I serierna » Assy - riologische Bibliothek » ( 1881 — 1920 ) och » Bei - träge zur Assyriologie » ( 1889 — 1913 ), utg. av Fr. Delitzsch och H., samt i tidskrifter gav han betydande bidrag till ass | Q214158 |
E4_36314 | Haupt, Paul, tysk assyriolog ( 1858 — 1926 ). Han blev 1883 prof, i semitiska språk vid Johns Hopkins - univ. i Baltimore. Han gav betydande bidrag till assyrisk och jämförande semitisk grammatik, bibelforskning m. m. H. påbörjade 1893 med flera länders medverkan en kritisk uppl. av G. T : s böcker på deras grundspråk. | Q214158 |
E1_102901 | Hausegger, Friedrich von, österrikisk musikskriftställare, f. 1837, studerade juridik, men samtidigt äfven musik under Salzmann och Dessoff, blef först advokat i Graz, derpå ( 1872 ) docent i musikens historia och teori vid universitetet derstädes. Som hans hufvudarbete anses Die musik als ausdruck ( 1885 ), ett kort, sakrikt och med alla den nyare fysiologiens rön riktadt repetitorium i tonkonstens | Q5871924 |
E2_50984 | Hausegger, Friedrich von, österrikisk musikskriftställare, f. 1837 i Wien, d. 1899 i Graz, studerade juridik, men samtidigt äfven musik för Salzmann och Dessoff, blef först advokat i Graz samt 1872 docent i musikens historia och teori vid universitetet därstädes. Som hans hufvudarbete anses Die musik als ausdruck ( 1885 ; 2 : a uppl. 1887 ), ett kort, sakrikt och med den nyare fysiologi | Q5871924 |
E3_14380 | Hausegger, Friedrich von, österrikisk musikskriftställare ( 1837 — 99 ), docent i musikvetenskap i Graz 1872. Skrev haltfulla uppsatser och böcker i musikestetik ( även om Wagner som musikdramatiker ). H : s främsta skrifter utgåvos av sonen Siegmund v. H. ( » Gedanken eines Schauenden », 1903 ). T. N. | Q5871924 |
E4_36323 | Hausegger [ håuz - ], Siegmund von, österrikisk dirigent och kompositör ( 1872 — 1948 ). Han var dirigent i bl. a. München, Berlin och Hamburg, president vid akad. för musik i München 1920 — 34 samt blev fil. dr i Kiel 1925. Som dirigent var han en av samtidens bästa. Även som kompositör i nyromantisk anda vann H. anseende ( bl. a. genom de symfoniska dikterna Bar - barossa | Q5871924 |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.