entry_id stringlengths 5 9 | definition stringlengths 29 507 | QID stringlengths 5 15 |
|---|---|---|
E1_29599 | Havelock [ hävlock ], Sir Henry, britisk general, f. 1795, studerade till en början juridik, men afbröt studierna och blef 1815 underlöjtnant, 18?? åtföljde han sin regemente till Ostindien och deltog i kriget mot birma???? hvilket han beskref i Histroy of the A??? Campaigns ( 1828 ). 1838 blef han kapten och deltog såsom sådan i | Q1606848 |
E2_51044 | Havelock [ hävilåk ], sir Henry, brittisk general, f. 1795, d. 1857, blef 1815 underlöjtnant, tog 1823 transport till Indien, deltog 1824 — 26 i kriget mot Burma och beskref det i History of the Ava campaigns ( 1828 ). H. blef kapten 1838, deltog i de afganska fälttågen 1839 — 42 och skildrade det första i Memoir of the afghan | Q1606848 |
E3_14433 | Havelock [ hävlåk ], sir Henry, engelsk härförare ( 1795 — 1857 ). Blev 1815 underlöjtnant, tog 1823 transport till Indien, där han 1824 — 26 deltog i kriget i Burma, som han beskrivit i » History of the Ava campaign » ( 1828 ), deltog sedan med utmärkelse i krigen mot Afganistan ( skildrat i » Memoirs of the afghan campaign », 2 bd, 184 | Q1606848 |
E4_36378 | Havelock [ hävlåk ], Sir Henry, engelsk militär ( 1795 — 1857 ). Han blev 1815 underlöjtnant, tog 1823 transport till Indien, där han 1824 — 26 deltog i kriget i Burma, som han beskrivit i History of the Ava campaign ( 1828 ), deltog sedan med utmärkelse i krigen mot Afghanistan ( skildrat i Memoirs of the Afghan cam - paign, 2 bd, 1841 ) | Q1606848 |
E1_30196 | Henrik, den helige, biskop i Upsala, Finlands apostel och skyddspatron, var, liksom flere af de i Sverige under brytningen mellan hedendom och kristendom verkande missionärerna, till börden engelsman. När han kommit till Sverige är obekant ; man vet blott, att han i midten af 1100 - talet var biskop i Upsala ( nuv. gamla Upsala ), der han skall hafva invigt den nya, af Erik IX den helige fullbordade | Q445357 |
E2_52065 | Henrik den helige, biskop i Uppsala, Finlands apostel och skyddspatron, var, liksom flera af de i Sverige under brytningen mellan hedendom och kristendom verkande missionärerna, till börden engelsman. När han kommit till Sverige är obekant ; man vet blott, att han i midten af 1100 - talet var biskop i Uppsala ( nuv. Gamla Uppsala ), där han skall ha invigt den nya, af Erik IX den helige fullbordade, domkyrkan. | Q445357 |
E3_15112 | Henrik den helige, Finlands nationalhel - gon. H. förekommer icke i samtida handlingar, varför uppfattningen om honom helt bygger på senare medeltida källor och traditioner. Enl. dessa var han engelsman till börden och en kort tid biskop i Uppsala. Sin största betydelse fick han genom den finländska kyrkans grundläggning. Som organisatör och uppbärare av korstågsidén, vilken just vid denna tid av flera allmänkyrkliga orsaker kraftigt slagit igenom vid Östersjön och i Norden, kom H. med | Q445357 |
E4_37035 | Henrik den helige, Finlands nationalhelgon. H. förekommer icke i samtida handlingar, varför uppfattningen om honom helt bygger på senare medeltida källor och traditioner. Enl. dessa var han engelsman till börden och en kort tid biskop i Uppsala. Stor betydelse fick han genom den finländska kyrkans grundläggning. Han drog med Erik Jedvardsson till Finland, sannolikt 1155. Trol. ljöt han där döden efter en våldgästning genom förvållande av storbonden Lalli 115 | Q445357 |
E1_30339 | Hermann, Karl Friedrich, tysk historiker och filolog, f. 1804, d. 1855, blef 1832 professor i filologi i Marburg och 1842 professor i filologi och arkeologi i Göttingen. Han var en af de grundligaste kännarna af den klassiska literaturen och historien samt har i en mängd arbeten lemnat vigtiga bidrag till kunskapen om nästan hvarje sida af de klassiska folkens lif. Hans förnämsta arbeten äro : Leh | Q77602 |
E2_52290 | Hermann, Karl Friedrich, tysk filolog, f. 1804 i Frankfurt a. M., d. 1855 i Göttingen, professor 1832 i filologi i Marburg och 1842 i filologi och arkeologi i Göttingen, var en af de grundligaste kännarna af den klassiska litteraturen och historien samt lämnade viktiga bidrag till kunskapen om de klassiska folkens lif. Hans förnämsta arbeten äro Lehrbuch der griechischen antiquitäten ( | Q77602 |
E3_15222 | Hermann, Gottfried, tysk klassisk filolog ( 1772 — 1848 ), prof, i Leipzig från 1798. | Q77616 |
E4_37137 | Hermann, Johan Gottfried Jakob, tysk klassisk filolog ( 1772 — 1848 ), prof, i Leipzig från 1797. Han var jämte A. Böckh grundläggaren av 1800 - talets klassiska filologi genom sina för den tiden banbrytande arbeten på metrikens och grammatikens områden samt framför allt som textkritiker och tolkare, särskilt av Aischylos, Sofokles och Euripides. | Q77616 |
E1_30396 | Herodianus ( Grek. Herodianos ). 1. Historieskrifvare, sannolikt af grekisk härkomst, lefde ( omkr. 170240 e. Kr. ) till större delen i Rom. Han efterlemnade en på grekiska spåket författad romersk historia för åren 180238 e. Kr. Detta arbete, som utmärker sig genom liflig framställning, sakrikt innehåll och ett enkelt, tämligen korrekt språk, bildar ett värderikt tillägg till Cass | Q313056 |
E2_52379 | Herodianus ( grek. ). 1. Historieskrifvare, sannolikt af grekisk härkomst, lefde ( omkr. 170 — 240 e. Kr. ) sin mesta tid i Rom. Han efterlämnade en på grekiska språket författad romersk historia för åren 180 — 238 e. Kr. Detta arbete, som utmärker sig genom liflig framställning, sakrikt innehåll och ett enkelt språk, bildar ett värderikt tillägg till Cassius Dios just med afseende på nämnda | Q313056 |
E3_15272 | Herodianus ( grek. Herodianos ). 1. Histo rieskrivare, sannolikt av grekisk härkomst, levde ( omkr. 170 — 240 e. Kr. ) i Rom. Författade på grekiska språket en mindre tillförlitlig romersk historia för åren 180 — 238 e. Kr. — 2. Aelius H., grammatiker från Alex - andria, son till Apollonios Dyskolos ( se d. o. ). Levde under Marcus | Q313056 |
E4_37175 | Herodianus ( grek. Herodianos ), grammatiker från Alexandria. Han levde under Marcus Aure - lius i Rom och författade många skrifter i grekisk grammatik ; viktigast var hans prosodi. | Q380826 |
E1_103258 | Herslow, Karl Kristian Peter, tidningsman, politiker, finansman, född d. 3 April 1836 i Karlskrona, blef student i Lund 1853, filos. doktor ( med andra hedersrummet ) 1859, förberedde sig för docentur i estetik och studerade 1861 vid utländska universitet, men öfvertog 1862 den af C. J. Meijerberg ( se denne ) grundade skolan i Göteborg och var 1865 74 lektor i moderna språk och modersmålet vid Malmö läroverk. | Q5803390 |
E2_52467 | Herslow. 1. Karl Kristian Peter H., tidnings -, kommunal - och finansman, politiker, talman, f. 3 april 1836 i Karlskrona, blef student i Lund 1854, filos. doktor ( med andra hedersrummet ) 1859 och ledde efter fortsatta studier i Lund och efter studieresor i utlandet under några år det af K. J. Meijerberg grundade Göteborgs lyceum samt utnämndes 1865 till lektor vid h. allm. lärov. i Malmö | Q5803390 |
E3_15336 | Herslow, Carl Christian Peter, tidnings -, kommunal - och finansman, politiker ( f. 1836 3 / 4 ). Blev 1859 fil. dr i Lund, var under några år rektor för Göteborgs lyceum och blev 1865 lektor i Malmö. 1870 uppsatte H. där Sydsvenska Dagbladet, varmed 1871 tidningen Snällposten förenades ( se Sydsvenska Dagbladet Snällposten ). H. lämnade 1874 lektoratet för att helt ägna sig åt tidningen, som genom hans ypperliga artiklar fick | Q5803390 |
E4_37231 | Herslow. 1 ) Carl Christian Peter H., tidnings - och kommunalman, politiker ( 1836 — 1933 ), fil. dr i Lund 1859, lektor i Malmö 1865 — 74. 1870 uppsatte H. där Sydsvenska Dagbladet, varmed 1871 tidningen Snällposten förenades. H. kvarstod som red. till 1907 och satte under denna tid sin personliga prägel på tidn. 1877 — 86 och 1888 — 93 tillhörde H. A. K., blev 1891 bevillningsutskottets | Q5803390 |
E1_30768 | Hippel, Theodor Gottlieb von, tysk skriftställare, f. 1741, d. 1796, blef 1780 förste borgmästare i Königsberg, sedan 1786 med titeln geheimekrigsråd och stadspresident. Sin literära verksamhet höll han så hemlig som möjligt, men egnade sig åt densamma med ifver. I sina skrifter behandlade han med förkärlek lifvets djupare problem, hvilka han sökte lösa med tillhjelp af Kants filosofi. Hans arbeten | Q214310 |
E2_53056 | Hippel, Theodor Gottlieb von, tysk skriftställare, f. 1741 i Ostpreussen, d. 1796, blef 1780 förste borgmästare i Königsberg, sedan 1786 med titeln geheimekrigsråd och stadspresident. H. var en egendomlig, motsägelsefull natur, hvars skrifter i mycket äro typiska uttryck för det kaotiska och jäsande i Sturm - und - drang - tiden ; världsklokhet och känsloinnerlighet, moralisk sträng | Q214310 |
E3_15681 | Hippel, Theodor Gottlieb von, tysk författare ( 1741 — 96 ), borgmästare i Königs - berg. H. var en Sturm - und - Drang - natur, vars kaotiska och motsägelsefulla, rika och kvicka väsen speglas i hans bisarra, subjektivt afo - ristiska skrifter. Av dem må nämnas » die Ehe » ( 1774 ; senast utg. 1911 ), » Nachlass weibliche Bildung » | Q214310 |
E4_37566 | Hippel, T h e o - d o r Gottlieb von, tysk författare ( 1741 — 96 ). H. var en Sturm - und - | Q214310 |
E1_31034 | Hobbema, Meyndert, holländsk landskapsmålare, född i Amsterdam 1638, död i samma stad 1709, har i två århundraden varit nästan alldeles bortglömd, utom i England, der ännu i dag hans lätt räknade mästerverk till största antalet befinna sig. Om H : s yttre omständigheter känner man föga mer än att han lefde och dog i fattigdom. Daterade målningar af hans hand finnas från 1662 ; de äldre, som gå tillbaka till 1649, anses kunna hänföras | Q336908 |
E2_53530 | Hobbema, Meyndert, holländsk landskapsmålare, f. 1638 i Amsterdam, d. där 1709. Om H : s yttre omständigheter känner man föga mer än att han lefde och dog i fattigdom. Daterade målningar af hans hand finnas från 1662 ; de äldre, som gå tillbaka till 1649, anses kunna hänföras till förfalskningar, eller ock är signeringen orätt tolkad. Hans landskap höra till den holländska skolans yppersta skapelser ; ja han står | Q336908 |
E3_15972 | Hobbema, Meindert, holländsk målare ( 1638 — 1709 ), en av de mest berömda land - skapsmålarna i 1600 - talets Holland. Fader - och moderlös, uppfostrades han på ett barnhus, blev sedan elev av Jacob van Ruysdael, med vars konst hans egen kom att i teknik och motivval visa stor överensstämmelse. H. inskränkte sig dock i huvudsak till skogiga landskap från dynerna eller Hollands gränstrakter i | Q336908 |
E4_37866 | Hobbema [ hå - ], Meindert, holländsk må lare ( 1Ö38 — 1709 ), en av de mest berömda landskapsmå - larna i 1600 - talets Holland. Han var elev av Jacob van Ruysdael, med vars konst hans egen kom att i teknik och motivval visa stor överensstämmelse. H. inskränkte sig dock i huvudsak till skogiga landskap från dynerna el. Hollands gränstrakter i ö. Genom relationer med Amsterdam | Q336908 |
E1_31166 | Hogarth, William, engelsk tecknare och målare, född i London d. 10 Nov. 1697, död d. 26 Okt. 1764, var den förste målare af mera betydande originalitet i England och trädde i medveten opposition mot det maniererade, falskt idealistiska måleri, som i början af 1600 - talet representerades af Kent. Son till en landtman, hade han i sin ungdom kämpat med armodet och sökt sitt uppehälle med att teckna. Först arbetade han hos en | Q171344 |
E2_53787 | Hogarth [ ],, engelsk tecknare och målare, f. 10 nov. 1697 i London, d. 26 okt. 1764, var den förste målare af mera betydande originalitet i England och trädde i medveten opposition mot det maniererade, falskt idealistiska måleri, som i början af 1700 - talet representerades af Kent. Son till en landtman, hade han i sin ungdom kämpat med armodet och sökt sitt uppehälle med att teckna. Först arbetade han hos | Q171344 |
E3_16062 | Hogarth [ häugäp ], William, engelsk målare och grafiker ( 1697 — 1764 ). Kom 1712 i lära hos Londongravören Ellis Gamble, blev 1718 självständig kopparstickare och väckte som bokillustratör samt främst som oppositionsman mot W. Kents maniererade idealism stor uppmärksamhet. H. studerade på 1720 - talet bl. a. i Thornhills akademi, gifte sig med sin lärares dotter och fortsatte dennes läroanstalt | Q171344 |
E4_37937 | Hogarth [ haugä ] ) ], W i 1 - 1 i a m, engelsk målare och grafiker ( 1697 — 1764 ). Han kom 1712 i lära hos London - gravören Ellis Gamble, blev 1718 självständig kopparstic - kare och väckte som bokillustratör stor uppmärksamhet. H. studerade på 1720 - talet bl. a. i Thornhills akademi, gifte sig med sin lärares dotter och fortsatte dennes läroanstalt. | Q171344 |
E1_31243 | Holm, Peder Edvard, dansk historieskrifvare, född i Köpenhamn 1833, blef docent i historia vid Köpenhamns universitet 1865 och professor 1868. Skrifter : De gräske undersåtters stilling under de romerske kejsere indtil Caracalla ( 1860 ), Geistlighedens opträden overfor staten fra slutningen af Constantin den stores regering indtil det vestromerske riges fald ( 1864 ) och Danmark - Norges uden | Q323684 |
E2_53937 | Holm, Peter Edvard, dansk historieskrifvare, f. 26 jan. 1833, blef 1855 filol. kandidat, 1860 filos. doktor och 1865 docent samt var 1868 — 99 professor vid Köpenhamns universitet och 1875 — 88 medlem af undervisningsinspektionen för de lärda skolorna. Vid sidan häraf och af en omfattande författarverksamhet har H. utfört flera andra värf : han var 1865 — 78 sekreterare och 1882 — 97 ordf. i Danska historiska föreningen samt sedan 1876 led. | Q323684 |
E3_16163 | Holm, Peter Edvard, dansk historiker ( 1833 — 1915 ). Blev fil. dr 1860, docent 1865 samt var 1868 — 99 prof, i historia vid Köpenhamns univ. — H : s omfattande författarskap behandlade först den klassiska forntiden ( » De græske undersat - ters politiske stilling under de romerske kei - sere indtil Caracalla », 1860, m. fl. ) men kom senare att nästan uteslutande gälla Danmark - Norges historia under | Q323684 |
E4_38023 | Holm, Peter Edvard, dansk historiker ( 1833 — 1915 ), doc. i nyare tidens politiska historia vid Köpenhamns univ. 1865, prof. 1867 — 99. H : s specialområde blev Danmarks historia under enväldet, vars främste kännare han var. Hans produktion inom detta område är synnerligen omfattande. Huvudarbetet är Danmark — Norges historie fra den store nordiske krigs slutning til rigernes adskillelse ( 7 bd, 1891 — 1912 ). | Q323684 |
E1_31248 | Holmberg, Axel Emanuel, fornforskare, författare, föddes i Stockholm d. 27 April 1817. Han var son till en skomakare Lindgren, men upptogs som eget barn af en hemmansegare H., hvars namn han sedan antog. Efter fulländade elementarstudier åtföljde han fosterföräldrarna till Halland och egnade sig der en tid åt landtbruk. Slutligen återtog han sina studier, reste till Lund och tog derstädes dimissionsexamen. Sedan H. | Q5810757 |
E2_53948 | Holmberg. 1. Gustaf Henrik Teodor H., folkhögskoleföreståndare, f. 12 jan. 1853 i Gärdslöf, Malmöhus län, blef student i Lund 1871, filos. kand. 1876 och s. å. föreståndare för Tärna folkhögskola i Västmanland samt 1904 för landtmannaskolan där. H. har i tal och skrift nitiskt verkat för folkupplysningen samt för stärkandet af fosterlandskärlek, svensk nationalitetskänsla och sedlighet. Han började 1896 utg | Q5811047 |
E3_16180 | Holmberg, Teodor, folkhögskolförestån - dare ( f. 1853 12 / i ), son till den framstående riksdagsmannen prosten Lars Paulus Holmberg ( 1808 — 84 ). H. blev student i Lund 1871, fil. kand. 1876, var 1874 — 76 lärare vid folkhögskolan Hvilan och 1876 — 1912 föreståndare för Tärna folkhögskola i Västmanland, där han snart blev en av för - grundsmännen inom den svenska folkhögskolan. H. har i tal och skrift | Q5811047 |
E4_38042 | Holmberg. 1 ) Gustaf Henrik Teodor H., folkhögskolföreståndare ( 1853 — 1935 ). Han blev fil. kand, i Lund 1876 och var 1876 — 1912 föreståndare för Tärna folkhögskola i Västmanland, där han snart blev en av för grundsmännen inom den svenska folkhögskolan. H. verkade i tal och skrift nitiskt för folkupplysningen samt för främjandet av fosterlandskärlek och etisk kultur. Sina tidigare föredrag, tal och dikter samlade han i Från skolsalen | Q5811047 |
E1_31280 | Holmström, Hans Olof, ärkebiskop, född i Ösmo socken, Stockholms län, d. 15 Okt. 1784, blef 1806 filos. magister i Upsala, 1809 teol. kandidat, 1811 docent i latin och 1816 e. o. adjunkt. 1818 flyttade han till Strengnäs såsom gymnasii - adjunkt samt blef 1819 konsistorienotarie, 1823 lektor och 1828 kyrkoherde i Dunker och Lilla Malma församlingar af Strengnäs stift | Q5812128 |
E2_54004 | Holmström, Hans Olof, ärkebiskop, f. 15 okt. 1784 i Ösmo socken, Stockholms län, d. 27 aug. 1855 i Uppsala, blef 1806 filos. magister i Uppsala, 1809 teol. kandidat, 1811 docent i latin och 1816 e. o. adjunkt. 1818 flyttade han till Strängnäs som gymnasieadjunkt samt blef 1819 konsistorienotarie, 1823 lektor och 1828 kyrkoherde i Dunker och Lilla Malma församlingar af | Q5812128 |
E3_16224 | Holmström, Hans Olof, ärkebiskop ( 1784 — 1855 ). Blev 1806 fil. mag., 1809 teol. kand, och 1811 docent i latin, allt i Uppsala, samt 1818 gymnasieadjunkt, 1819 konsistorienotarie, 1823 lektor, 1829 domprost och 1839 biskop, allt i Strängnäs ; 1830 teol. dr. H. blev 1852 ärkebiskop. Under riksdagarna 1828 — 54 var han medlem av prästeståndet och en | Q5812128 |
E4_38078 | Holmström, Hans Olof, präst ( 1784 — 1855 ), biskop i Strängnäs 1839, ärkebiskop 1852, deltog i riksdagarna 1828 — 54, som teolog och kyrkomän konservativ och högkyrklig. | Q5812128 |
E1_31445 | Hoogstraten [ håchstr - ], Samuel van, holländsk målare, född i Haag 1627, död i Dordrecht 1678, undervisades först af sin fader, målaren Dirk H. ( d. 1640 ), och kom derefter i Rembrandts skola. Han målade i början, porträtt, men utmärkte sig sedan genom perspektiviska utsigter och stilleben - stycken. Mera berömmelse har han dock skördat för en skrift öfver måleriet ( 167 | Q436797 |
E2_54298 | Hoogstraten [ - ], Samuel van, holländsk målare, f. 1627 i Haag, d. 1678 i Dordrecht, undervisades först af sin fader, målaren Dirk H. ( d. 1640 ), och kom därefter i Rembrandts skola. Han målade i början porträtt, men utmärkte sig sedan genom perspektiviska utsikter och stillebenstycken. Mera berömmelse har han dock skördat för en skrift öfver måleriet ( 1678 ), genom h | Q436797 |
E3_16391 | Hoogstraten [ hå ^ sträton ], Samuel van, holländsk målare, grafiker, konstskriftställare och skald ( 1627 — 78 ). H. var lärjunge till sin fader, målaren D i r c k H. ( 1596 — 1640 ), och till Rembrandt. Den senares inflytande är särskilt tydligt i H : s bibliska, mytologiska och historiska framställningar. Hans genrebilder påminna om P. de Hooch, G. Metsu och J | Q436797 |
E4_38231 | Hoogstraten [ håV : strätan ], Samuel van, holländsk målare ( 1627 — 78 ), lärjunge till Rem - brandt. Den senares inflytande är särskilt tydligt i H : s bibliska, mytologiska och historiska framställningar. Hans genrebilder påminna om P. de Hooch, G. Metsu och J. Steen. H : s bok Inley - ding tot de hooge schoole der schilderkonst ( 1678 ) är viktig | Q436797 |
E1_32085 | Hübner. 1. Rudolf Julius Benno H., tysk historiemålare, f. 1806 i Oels ( Schlesien ), var en bland grundläggarna af målareskolan i Düsseldorf. 1821 kom han in i akademien i Berlin och vardt 1823 lärjunge hos Schadow, som han 1826 följde till Düsseldorf. Efter att hafva flyttat tillbaka till Berlin for han 1829 till Italien, var 1831 | Q668099 |
E2_55643 | Hübner. 1. Rudolf Julius Benno H., tysk målare, f. 1806 i Oels ( Schlesien ), d. 1882, kom 1821 in i akademien i Berlin och blef 1823 lärjunge hos Schadow, som han 1826 följde till Düsseldorf. Efter att ha flyttat tillbaka till Berlin for han 1829 till Italien, var 1831 åter i Berlin och 1833 i Düsseldorf, hvarefter han 183 | Q668099 |
E3_17106 | Hübner [ hyp - ], Rudolf Julius Benno, tysk historie - och porträttmålare ( 1806 — 82 ). H., som varit elev av W. Schadow ( från 1823 ) i Berlin och Düsseldorf och studerat i Italien ( 1829 — 31 ), verkade sedan 1839 i Dresden, där han från 1871 var dir. för målningsgalleriet. Hans historiska och religiösa framställningar ansluta sig till Düsseldorfskolans sentimentalt romantiska | Q668099 |
E4_38879 | Hübner [ hyp - ], Julius, tysk målare ( 1806 — 82 ). H., som varit elev av W. Schadow, blev 1839 prof, i Dresden. Hans historiska och religiösa framställningar ansluta sig till Düsseldorf - skolans sentimentalt romantiska riktning, medan hans porträttmålningar uppskattas för sin omedelbara realistiska karaktär. | Q668099 |
E1_104088 | Höffding, Harald, dansk filosof, född d. 11 Mars 1843 i Köpenhamn, blef 1861 student och 1865 teol. kandidat, men påverkad af R. Nielsen och S. Kierkegaard uppgaf han tanken på att blifva prest och egnade sig åt filosofiska studier, tog 1870 doktorsgraden och skref sedan flere arbeten i den nyare filosofiens historia, såsom Filosofien i Tyskland efter Hegel ( 1872 ), Den engelske filosofi i vor tid | Q703531 |
E2_56699 | Höffding, Harald, dansk filosof, f. 11 mars 1843 i Köpenhamn i en förmögen och ansedd köp - mansfamilj, blef 1861 student och egnade sig åt teologiska studier. Emellertid gjorde studiet af Kierke - gaards skrifter ett djupt intryck på H. Den mystiska förbannelsen öfver den jylländske bondsonen och hela hans släkt slog honom med förfäran, och H., som samtidigt vid universitetet åhörde de filosofiska föreläsningarna, ställdes på | Q703531 |
E3_17782 | Höffding, Harald, dansk filosof ( f. 1843 u / 3 ). H. blev student 1861 och teol. kand. 1865. Urspr. bestämd för prästbanan, slog han om efter en djupgående inre kris, och efter ett studieår i Paris 1868 — 69 disputerade han 1870 i Köpenhamn för fil. doktorsgrad. H. började 1871 föreläsa som privatdocent vid Köpenhamns univ., blev 1879 docent och var 1883 — 1915 prof, i filosofi där. | Q703531 |
E4_39527 | Höffding. 1 ) Harald H., dansk filosof ( 1843 — 1931 ). H. blev student 1861 och teol. kand. 1865. Urspr. bestämd för prästbanan, slog han om efter en djupgående inre kris och ägnade sig helt åt filosofien samt disputerade 1870 i Köpenhamn för fil. doktorsgraden. H. började 1871 föreläsa som privatdocent vid Köpenhamns univ., blev 1880 docent och var 1883 — 1915 prof, i filosofi där. Hans allra första | Q703531 |
E1_34731 | Jahn, Friedrich Ludwig, stiftare af det tyska turnväsendet, föddes d. 11 Aug. 1778 i byn Lanz, i preuss. prov. Brandenburg. Redan som student i Halle utgaf han psevdonymt skriften Ueber die beförderung des patriotismus im Deutschen reiche. Allen preussen gewidmet von O. C. C. Höpffner ( 1800 ). Språkstudier gåfvo derefter anledning | Q77098 |
E2_59735 | Jahn, Friedrich Ludwig, stiftare af det tyska turnväsendet ( der Turnvater ), f. 11 aug. 1778 i byn Lanz, i preussiska prov. Brandenburg, d. 15 okt. 1852 i Freiburg an der Unstrut. Redan som student i Halle utgaf han pseudonymt skriften Ueber die beförderung des patriotismus im Deutschen reiche. Allen preussen gewidmet von O. C | Q77098 |
E3_19560 | Jahn, Friedrich Ludwig ( » Turnva - ter Jahn » ), tysk patriot, grundläggare av det tyska turnväsendet ( 1778 — 1852 ). J., som var son till en brandenburgsk präst, förde ett rörligt ungdomsliv vid åtskilliga univ. ; studerade teologi och språk, dock utan att taga någon examen. Under intryck av Na - poleonskrigen greps han av en stark patriotism och utgav bl. a. » die Beför - der | Q77098 |
E4_41462 | Jahn, Friedrich Ludwig ( Turnvater Jahn ), tysk patriot och gymnast ( 1778 — 1852 ). J., som var son till en brandenburgsk präst, förde ett rörligt ungdomsliv vid åtskilliga univ. ; studerade teologi och språk, dock utan att taga någon examen. Under intryck av Napoleonskrigen greps han av en stark patriotism och utgav bl. a. det klassiska Deutsches Volksthum ( 1810 ), vars bärande grundt | Q77098 |
E1_34810 | James [ djäms ], engelska formen för namnet Jakob. Den judiske patriarken heter dock äfven på Eng. Jacob [ djäkob ]. | Q677191 |
E2_59881 | James [ djéYms ], engelska formen för namnet Jakob. Den judiske patriarken heter dock äfven på eng. Jacob. | Q677191 |
E3_19643 | James [ d ^ éimz ], eng. form för Jakob. | Q677191 |
E4_41543 | James [ d ^ eimz ], eng. form för Jakob. | Q677191 |
E1_35264 | Johan utan land ( Eng. John lack - land ), konung af England, yngste son till Henrik II och Eleonora af Aqvitanien, född d. 24 Dec. 1167, var en af de elakaste menniskor och värste tyranner historien omtalar. Samtiden påstod, att sjelfva helvetet skulle besmittas af hans närvaro. Sitt goda hufvud, sin uppfinningsgåfva, sin förmåga att tjusa både män och qvinnor använde han till | Q129308 |
E2_60441 | Johan utan land ( eng. John lackland ), konung af England, yngste son till Henrik II och Eleonora af Akvitanien, f. 24 dec. 1167, var en af de elakaste människor och värsta tyranner historien omtalar. Han skildras af samtida som otacksam och trolös, grym och hämndlysten, på en gång våldsam och feg, vinningslysten och slösaktig, vidskeplig och utsväf - vande. Han var sin faders älskling | Q129308 |
E3_20052 | Johan utan land ( eng. John Lackland ), konung av England ( 1167 — 1216 ), yngste son till Henrik II och Eleonora av Akvitanien, fick sitt tillnamn på skämt av fadern, därför att han ej erhållit några förläningar. J. skildras av samtiden som otacksam och trolös, grym och hämndlysten samt utsvävande. Han deltog i upproren mot fadern ( jfr Henrik, sp. 857 ) och konspirerade synnerligen | Q129308 |
E4_41934 | England. Johan utan land ( eng. John Lackland ), konung ( 1167 — 1216 ), yngste son till Henrik II. J. deltog i upproren mot fadern, och konspirerade synnerligen lömskt mot brodern Rikard Lejonhjärta, då denne befann sig på korståg och i fångenskap utomlands. Likväl utsåg Rikard honom till tronföljare, och 1199 valdes J. till konung av stormännen, ehuru hans äldste bror Gottfrids son Artur var närmare till tronen. Om | Q129308 |
E1_35368 | Johnson [ djånnsön ], Andrew, president i Nord - Amerikas förenta stater, född d. 29 Dec. 1808, var son till fattiga föräldrar och sattes vid 10 års ålder i skräddarelära. Han fick aldrig besöka någon skola, men lärde sig på egen hand läsa och skrifva. Sedan han 1824 slutat sina läroår hos mästaren, begaf han sig till | Q8612 |
E2_60617 | Johnson [ ], Andrew, Förenta staternas 14 : e president, f. 29 dec. 1808 i Raleigh, Nord - Carolina, d. 31 juli 1875 i Carter county, Tennessee, var son till fattiga föräldrar, sattes vid 10 års ålder i skräddarlära, fick aldrig besöka någon skola, men lärde sig på egen hand läsa och undervisades sedermera af sin hustru i skrifkonsten. Sedan han 1826 slagit sig ned i Greenville ( i | Q8612 |
E3_20133 | Johnson [ d ^ ånsn ], Andrew, president i Amerikas förenta stater ( 1808 29 / i2 — 75 31 /? ) - Växte upp i fattigdom, var skräddarlärling 1818 — 24, besökte aldrig någon skola och undervisades av sin hustru i skrivkonsten. Han slog sig 1826 ned som skräddare i Greenville ( Tennessee ), var 1831 — 33 stadens mayor, tillhörde 1835 — 37 och 1838 — 41 statens leg | Q8612 |
E4_42031 | Johnson [ d ^ ånsn ], Andrew, amerikansk president ( 1808 — 75 ). Han slog sig 1826 ned som skräddare i Greenville ( Tennessee ), tillhörde 1835 — 37 och 1838 — 41 statens legislatur, blev 1843 statssenator, var 1843 — 53 ied. av kongressens representanthus, 1853 — 57 guvernör i Tennessee och 1857 — 62 led. av unionens senat. J. tillhörde de unionsvänliga | Q8612 |
E1_86496 | Albert ( Albrekt ), biskop af Riga, stiftare af Svärdsriddareorden och grundläggare af det tyska väldet i Livland, föddes i midten af 1100 - talet inom en bremisk riddareslägt, Appeldern. Han var kanik i Bremen, då han 1199 upphöjdes till biskop af Livland, der en liten kristen koloni nyss gått under, men der han beslöt att med kraft utbreda kristendomens och kyrkans välde. På våren 1200 | Q60952 |
E2_2427 | Albert ( Albrekt ), biskop af Riga, stiftare af Svärdsriddarorden och grundläggare af Östersjöprovinsernas germanisering, född i midten af 1100 - talet, tillhörde, enligt den vanligaste uppgiften, en bremisk riddarsläkt, Appeldern. Han var kanik i Bremen, då han 1199 upphöjdes till biskop af Livland, där en liten kristen koloni nyss gått under, men där han beslöt att med kraft utbreda kristendomens | Q60952 |
E3_1561 | Albert, biskop av Riga, stiftare av Svärdsriddarorden ( d. 1229 ). Var kanik i Bremen, då han 1199 upphöjdes till biskop av Livland, och landade på våren 1201 med en liten pilgrims - flotta vid Dünas mynning, anlade 1201 Riga, som blev biskopssäte, och stiftade 1202 till hedningarnas bekämpande Svärdsriddarorden. Inom kort voro länderna på ömse sidor om | Q60952 |
E4_1647 | Albert, biskop av Riga, stiftare av Svärds - riddarorden ( d. 1229 ). Tidigare kanik i Bremen, ivrade han att stödja den tyska kolonisationen i Livland. 1201 landade han med en liten pilgrims - flotta vid Dünas mynning, anlade 1201 Riga, som blev biskopssäte, och stiftade 1202 till hedningarnas bekämpande Svärdsriddarorden. A. underlade sig vidare Sem | Q60952 |
E1_23781 | Froissart [ fråassar ], Jean, fransk krönikeskrifvare och skald, f. 1337, d. omkr. 1410, var prestvigd, men skötte icke ämbetet. Han älskade mera nöjen och lifvet vid furstarnas hof samt vistades än i Frankrike, än i Flandern, än i England, än i Skotland. F. blef slutligen domherre i Chimay, der han dog. 1856 restes i | Q315000 |
E2_41371 | Froissart [ frcoasär ], Jean, fransk krönikeskrifvare och skald, f. 1337 i Valenciennes, d. troligen omkr. 1404, lämnade 1361 fäderneslandet för att till drottning Filippa af England öfverlämna en krönika på vers öfver samtida händelser, hvilken sedan blef kärnan i hans stora verk. Hon utnämnde honom till en af sina sekreterare med särskild uppgift att skrifva kärleksdikter, och | Q315000 |
E3_8200 | Froissart [ frmasär ], Jean, fransk krö - nikeskrivare och skald ( 1337 — omkr. 1410 ). F., som var född i Valenciennes, kom 1361 till England och blev sekr. där hos drottning Filippa, som bekostade hans resa till Skottland 1365. Han besökte sedan bl. a. Italien och sitt hemland, Frankrike, fann efter Fi - | Q315000 |
E4_29976 | Froissart [ frr ], Jean, fransk krönike - skrivare och skald ( 1338 — omkr. 1408 ). F., som var född i Valenciennes, kom 1361 till England och blev sekr. där hos drottning Filippa. Han företog senare omfattande resor, överallt gynnad av högtstående beskyddare. Han slutade som domherre i Chimay. Av sin utförliga historia, Chroniques de France, d Angleterre, d | Q315000 |
E1_24930 | Gallait [ galä ], Louis, belgisk målare, f. i Tournay d. 10 Maj 1810, började sina studier vid sin födelsestads konstakademi, der han njöt undervisning af dennas direktör, den franske målaren Hennequin. 1832 vann han der första priset och väckte följande år uppseende i Bruxelles, hvarefter han någon tid studerade Rubens och Van Dyck i Antwerpen och slutligen, med understöd från sin fädernestad, fick fortsätta sin utbildning | Q538173 |
E2_43271 | Gallait [ gala ], Louis, belgisk målare, f. 9 maj 1810 i Tournay, d. 20 nov. 1887 i Bruxelles, studerade i sin födelsestad, vann 1832 första priset vid akademien därstädes och väckte 1833 uppmärksamhet i Bruxelles med Jesus botar en blind ( i katedralen i Tournay ), fortsatte sina studier i Antwer - pen och i Paris, där han målade Job ( 1836 ) och Slaget vid Mont | Q538173 |
E3_9478 | Gallait [ galä ], Louis, belgisk målare ( 1810 — 87 ). Var en av det Delarocheska historiemåleriets adepter och vann stort rykte genom tavlor som » Karl V : s tronavsägelse » och » Skyttegillet inför Egmonts och Hoorns lik », vilka vid 1800 - talets mitt påverkade även det tyska måleriet. G : s främsta verk finnas i belgiska museer, några i tyska, en bataljmålning i Versailles | Q538173 |
E4_31442 | Gallait [ galä ], Louis, belgisk målare ( 1810 — 87 ). Han var en av det Delarocheska historiemåleriets adepter och vann stort rykte genom tavlor som Karl V : s tronavsägelse och Skyttegillet inför Egmonts och Hoorns lik. | Q538173 |
E1_27335 | Grotefend. 1. Georg Friedrich G., tysk filolog och arkeolog, f. 1775, d. 1853 som direktor vid lyceum i Hannover, utgaf värdefulla skrifter om det umbriska och osciska språket samt om tydningen af den babyloniska kilskriften. 2. Karl Ludwig G., den förres son, tysk lärd, f. 1807 i Frankfurt a. M., d. 1874 som statsarkivarie och | Q57855 |
E2_47035 | Grotefend [ gråte - ]. 1. Georg Friedrich G., tysk filolog och arkeolog, gymnasiedirektor i Hannover, f. 1775, d. 1853, utgaf värdefulla skrifter bl. a. om umbriska och oskiska språken. Mest frejdadt har hans namn blifvit genom hans snillrika tydning af kilskriften ( se d. o. ). - 2. Karl Ludwig G., den föregåendes son | Q57855 |
E3_11936 | Grotefend [ gråtøfänt ], Georg Friedrich, tysk filolog ( 1775 — 1853 ). Blev 1797 lärare vid Göttingens gymnasium, 1803 prorektor och 1806 konrektor vid gymnasiet i Frankfurt a. M., fick 1812 professors titel och var 1821 — 49 lycei - direktor i Hannover. G. utgav flera värdefulla skrifter i latinsk filologi, bl. a. om umb - riska och | Q57855 |
E4_33886 | Grotefend [ gråtafänt ]. 1 ) Georg Friedrich G., tysk filolog ( 1775 — 1853 ), gymnasie - rektor i Hamburg. G. utgav flera värdefulla skrifter i latinsk filologi, bl. a. om umbriska och oskiska språkrester. Mest frejdat blev G : s namn genom hans snillrika tydning av kilskriften, först framlagd 1802 inför Göttinger Gesellschaft der Wissenschaften | Q57855 |
E1_29218 | Hansen, Carl Christian Constantin, dansk historie - och genremålare, föddes d. 3 Nov. 1804 i Rom, hvarest hans fader, porträttmålaren Hans H. ( d. 1828 ), då uppehöll sig. 1826 och 1829 vann han konstakademiens silfvermedaljer för teckning, hvarjämte han studerade målarekonsten under sin faders ledning, men tog snart intryck af Eckersberg, som just vid den tiden stod i sin fulla kraft. Under | Q539474 |
E2_50408 | Hansen, Karl Kristian Konstantin, dansk målare, f. 3 nov. 1804 i Rom, d. 29 mars 1880 i Köpenhamn, son till porträttmålaren Hans H. ( f. 1769, d. 1828 ), studerade först arkitektur, sedan målning vid akademien i Köpenhamn, rönte intryck af Eckersberg och äfven af H. E. Freund samt målade genrebilder, men hufvudsakligen porträtt. 1835 - 43 vistades han i Italien. I | Q539474 |
E3_13988 | Hansen, Constantin, dansk målare ( 1804 — 80 ). Studerade i Köpenhamn, vistades i Italien 1835 — 43, målade romerska utsikter i Eckersbergs anda och italienska folklivsbilder, fick efter sin hemkomst i uppdrag att dekorera Köpenhamns univ : s vestibul med fresker. Dessa genomgående stilrena och formädla grekiskt - mytologiska bilder, senare svårt | Q539474 |
E4_35946 | Hansen, Constantin, dansk målare ( 1804 — 80 ). Han vistades i Italien 1835 — 44, målade romerska utsikter i Eckersbergs anda och italienska folklivsbilder, fick efter sin hemkomst i uppdrag att dekorera Köpenhamns univ : s vestibul med fresker. Dessa genomgående stilrena och formädla grekiskt - mytologiska bilder räknas till hans bästa verk. Mindre intimt är hans förhållande till den nordiska sagan ( Ägirs gästabud, 1858 ). H | Q539474 |
E1_29485 | Hasselgren, Gustaf Erik, historiemålare, föddes i Stockholm 1781 och kom helt ung som elev till målareakademien samt särskildt under Hilleströms ledning. Redan i akademiens första tryckta förteckning ( 1798 ) förekomma historiska kompositioner, bland dem en i olja, af H., och detta fortfor äfven de följande åren. 1803 erhöll han 1 : sta silfvermedaljen och valdes 1804 till agré. Omfånget för hans målningar var betydligt : | Q138623 |
E2_50846 | Hasselgren, Gustaf Erik, målare, f. 1781 i Stockholm, d. där 9 mars 1827, kom helt ung som elev till Målarakademien under Hilleströms ledning. Redan i akademiens första tryckta förteckning ( 1798 ) upptagas historiska kompositioner, bland dem en i olja, af H., och detta fortfor äfven de följande åren. 1803 erhöll han guldjetong och valdes 1804 till agré. Innehållet i hans målningar var växlande, | Q138623 |
E3_14294 | Hasselgren, Gustaf Erik, målare ( 1781 — 1827 ). Studerade vid Konstakad. samt som stipendiat i Tyskland och Rom 1806 — 16, närmade sig där » nazarenerna », målade efter sin hemkomst fornnordiska och medeltids - historiska ämnen, redbart men av föga intresse. » Erik den heliges sista andakt » var länge utställd i Nationalmuseum. Vid akad. var H. prof, sedan 1816. G - gN. | Q138623 |
E4_36230 | Hasselgren, Gustaf Erik, målare ( 1781 — 1827 ). Han studerade vid Konstakad. samt som stipendiat i Tyskland och Rom 1806 — 16, när made sig där nazarenerna samt målade efter sin hemkomst fornnordiska och medeltidshistoriska ämnen, redbart men av föga intresse. H. är företrädd i Nationalmuseum med Ragnar Lod - broks död ( 1818 ) och Erik den heliges sista andakt ( 1823 ) | Q138623 |
E1_29650 | Hebra, Ferdinand, österrikisk läkare, f. 1816, blef 1841 medicine doktor i Wien och egnade sig derefter åt hudsjukdomarnas studium samt kallades 1842 till docent i detta ämne. Samtidigt anslogs åt honom en särskild afdelning af allmänna sjukhuset i Wien, och småningom strömmade från alla land lärjungar till honom. Han blef 1849 e. o. professor och några år senare ordinarie professor i hudsjukdomar. Kännedomen om dessa, äfvensom om | Q93991 |
E2_51151 | Hebra, Ferdinand, österrikisk läkare, f. 1816 i Brünn, d. 1880 i Wien, 1841 med. doktor i Wien, kallades 1842 till docent i hudsjukdomar. | Q93991 |
E3_14536 | Hebra, Ferdinand, österrikisk läkare ( 1816 — 80 ), prof, i dermatologi i Wien från 1869. H. systematiserade hudsjukdomarna från den patologiska anatomiens ståndpunkt, beskrev flera förut obeaktade, förbättrade behandlingen och återupplivade kvicksilverbehandlingen av syfilis. — Om Hebras blysalva se D iachy 1 ons al va. Ljd. Hébrard [ ebrär ], A d r i e n, fransk | Q93991 |
E4_36504 | Hebra, Ferdinand, österrikisk läkare ( 1816 — 80 ), prof, i dermatologi i Wien från 1849. H. systematiserade hudsjukdomarna från den patologiska anatomiens ståndpunkt, beskrev därav flera förut obeaktade samt förbättrade behandlingen och återupplivade kvicksilverbehandlingen av syfilis. | Q93991 |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.